Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 2. Gran (Picea abies syn. P. excelsa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
speciell del.
Såväl vid rutsädd som vid plantering kan kulturförbandet i allmänhet tagas
något större för gran än för tall. Granen har ej samma benägenhet som tallen
att vid en glesare ställning utbilda grova sidogrenar, och faran för att vid ett
glesare förband erhålla över hövan kvistigt virke är därför mindre i fråga om
granen än om tallen. Sedan granen väl kommit i farten med att växa, skjuter
den raskt i höjden, och då det företrädesvis är de närmast marken sittande
grenarne, som utbreda sig åt sidorna, förkväves snart förefintlig skadlig
markvegetation. Av nedanstående översikt över olika plantförbands inflytande på beståndets
vidare utveckling framgår, att de större plantavstånden i regel giva både större
höjd- och diametertillväxt än de trängre. Härtill kommer, att granplantan redan
från början måste genom att skänkas tillräckligt växtutrymme beredas tillfälle
att utveckla ett kraftigt rotsystem, som kan skänka större motståndskraft mot
vindtryck och möjligen även mot rötskada. Ett kulturförband av i,5—2 meter
skulle därför å vära bättre granmarker utan tvivel vara på sin plats, framförallt
å orter, där tidiga gallringar ej kunna ifrågakomma. Av vidstående översikt
framgår, att redan vid 40 är kronförhållandet är ungefär detsamma vid olika
förband, och att således tillräcklig kvistrensning kan uppnås även vid de större
plantavstånden.
Kulturförbandets inflytande på granbeståndets utveckling enl. inom
Werms-dorfs revir i Sachsen av prof. Kuntze gjorda undersökningar å år 1862
grundlagda provytor ter sig sålunda:
Ålder Kvarvarande huvudbeståndets Gallringarnes •
stamantal grundyta medeldiameter medelhöjd Stam form tal Stamved Stamved och ris kronlängd i förh. till staml. stamantal grundyta stamved stamved och ris
m2. cm. m. m3. m3. m2. m3. m3.
1 Pkntering 0,85a . . . < 4i 4694 31,70 9,3 10,86 0,552 190,8 254,5 0,45 1045 2,42 10,4 14 ;
47 2689 29,23 11,8 13,64 207,1 267,1 2005 8,39 44,6 54.61
» I?I32 ’ ’ * | 41 3281 3°,46 10,9 11,64 0,550 194,5 251,9 0,41 962 2,62 11,6 15,6!
47 2215 29,21 13 13,47 216 279-5 1066 6,18 37,7 45,5 j
» i,422 • • • i 4i 2526 28,08 II,, 12,10 0,532 180 233,7 0,42 741 1,92 8,9 12,9 !
47 1724 26,82 I4,t 14,46 209,5 277,X 802 5,63 35,8i 44,8
> I,7o2 . . . | 41 2140 24, u » 11,44 0,517 142,4 186,7 0,44 310 0,90 3,7 6 !
47 1587 25,05 14,2 13,54 177,9 234,2 553 3,74 21,5 29,t ;
> I,982 . . . 1 4i 1760 23,99 13,2 13,3 0,512 162,9 213,2 0,43 289 0,75 3,4 5,4 j
47 1420 26,28 15-4 14,7 198,8 262,8 340 2,19 12,1
» o,85 x 2,27 m. < l 41 2194 24,81 12 12,58 157,27 205,5 1084 2,34 10,5 16,8 i
47 1522 26,78 15 14,95 203 269,8 672 3,37 18,42 25 i
» 1,13 x3,40 m. | 4i I39I 23,41 14,6 13,83 0,512 166,1 220,8 0,44 495 i,8o 9,4 13,5 ;
47 I055 24,3" 17" 16,06 197,7 257,1 336 3,28 19,7 25,!
— 508 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
