Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 5. Ek (Quercus pedunculata och Qu. sessiliflora)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EK.
Stamantalet pr hektar är enligt dessa vid en ålder av
30 år 50 år 70 år 90 år 110 år
A Brahetrolleborg..... • 1,327 291 131 98 92
» Holsteinborg • 1,782 409 173 98 —
» Petersgaard • 2,363 854 418 163 163
I Preussen enl. ^ Schwappach I bonitet . • 3,538 971 445 271 197
II » • 6,645 i,547 654 388 273
III » . 11,158 2,543 1,011 547 389
Som man ser har genomhuggningen varit avsevärt försiktigare vid
Peters-gaard än vid de båda förstnämnda skogarne. Detta uppgives hava verkat så,
att medelhöjden å Petersgaard varit något större men diametern mindre,
nämligen 41,! cm. mot 6o,9 cm. å Brahetrolleborg vid 110 år.
I Tyskland sker, såsom ovan synes, genomgallringen i regel svagare, så att
stamantalet blir betydligt större. Under det man i Danmark i allmänhet
beräknar vid 50 år ha omkr. 400 stammar pr har, har man i Preussen enl.
SCHWAP-pach å I boniteten1 nära 1,000, och vid 70 år äro siffrorna respektive 160—200
mot 445. Vid 120 år har man i Danmark endast 75 träd mot Schwappach’s
175. Vid denna tid har man i Danmark blott 400 kbm. pr har mot 500 i
Preussen, men medeldiametern är i Danmark bortåt 61 cm. mot
Schwap-pachs 47 cm., vilket talar för den danska huggningen.2
De första kraftigare gallringarna förbindas gärna med utmärkning av de
huvudstammar, som anses böra överhållas till omdrevets slut. Utmärkningen
företages av en del skogsmän redan vid 30 års ålder, andra vänta därmed till
omkr. 40 år. En av Danmarks mest bemärkta ekskogshushållare, C. V.
Opper-maNN, började utmärkningen av huvudstammar i mycket täta återväxter redan
när beståndet var 2—2,s alnar högt och avlägsnade alla andra träd på 1 ’/a alns
avstånd runt omkr. dessa. Mot detta tidiga utmärkande av huvudstammar ha
i senare tid kraftiga röster höjts, och detta som det vill synas med rätta, ty
det måste vara särdeles vanskligt att vid så tidiga år avgöra, vilka träd som
äro bäst lämpade att bilda det slutliga huvudbeståndet. Detta föregripande av
naturens utslag kan tänkas hava menliga följder för det framtida beståndets
beskaffenhet, och man bör avvakta en tid, då naturen kan giva mera bestämda
fingervisningar i detta hänseende.
Schwappach, som särskilt undersökt tillväxtstegringen hos frihuggna träd, har
fastställt följande satser:
1. Inom det likartade beståndet hava de frihuggna stammarne alltid en större
tillväxt än de icke frihuggna jämnstarka.
2. Inflytandet av frihuggningen på diametertillväxten framträder huvudsakligen
mellan 4o:e och ioo:e åren.
1 Untersuchungen iiber die Zuwachsleistungen von Eichen-Hochwaldbeständen in Preussen,
Neudamm 1905.
2 Vidare jämförelser finnas i Beretning om det 9:e alm. danske skovbrugsmode 1907, föredrag
av prof. A. Oppermann, sid. 101.
39—132399. Wahlgren, Skogsskötsel.
— 609 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
