Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 12. Björkar (Sl. Betula)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIELL DEL.
att inom områden, där björken talrikt förekommer och marken är för densamma
särskilt tjänlig, de uppkommande björkbestånden kunna hålla sig så länge
fullslutna, att den invandrade barrskogen genom beskuggning och grenpiskning
hålles så starkt tillbaka att träden vid inträffad friare ställning ej förmå fullt repa
sig utan bliva korta och risiga,1 men å de flesta marker utglesnas det i början
täta björkbeståndet småningom genom trädslagets starka självgallring, så att de
under skärmet av björkarnes lätta kronor genom anfluget frö uppkomna
barrträdsplantorna kunna trivas samt förr eller senare nå upp och slutligen växa
över björkarne, vilka därefter på grund av mindre växtuthållighet och livslängd
en efter annan skatta åt förgängelsen, till dess endast enstaka av de kraftigaste
exemplaren stå kvar såsom vittnesbörd om växtsamhällets utvecklingsgång.
Även inom vårdade skogar spelar björken såsom biandträd en viktig om
än till sitt värde något omtvistad roll. På självsåningshyggen och kulturfält
infinner sig, om ej fröbara björkar i närheten omsorgsfullt utgallrats i förväg,
ett mer eller mindre rikligt björkuppslag, som i så måtto kan bliva till hinder
för barrskogsåterväxten, att det genom sin i början alltför starka beskuggning
kan tillbakahålla barrträdsplantornas utveckling och i ett senare skede skada deras
toppskott genom grenpiskning. Mången skogsman ser därför björkens
invandring på föryngringsytorna i barrskogen med allt annat än blida ögon. I någon
mån kan en sådan avoghet vara berättigad, emedan ett överflöd av dylikt
björkuppslag onekligen medför förenämnda olägenheter och påkallar röjningsarbeten,
som särskilt i trakter, där gallringsvirke av björk ej äger avsättning eller ej
kan användas i milorna, bliva betungande. Men en måttlig inblandning av
björk i barrskogsåterväxterna har så många fördelar, att dessa i de flesta fall
vida överväga nackdelarne, och bör därför snarast hälsas med tillfredsställelse.
Särskilt å grunda, torra och näringsfattiga jordmåner, å ljunghedar och i
exponerade lägen är en sådan inblandning av stort värde i fysiologiskt hänseende.
Markvegetationen å dylika terränger utgöres i regel av växter, som bilda
råhumus i stället för mild mylla. Denna råhumus är såsom växtnäring otjänlig och
bidrager ofta till ortstensbildningar och försumpningar, som kunna framkalla
allvarliga vådor för beståndets framtida utveckling. Direkta undersökningar hava
visat, att ett lättförmultnande lövavfall i sådana fall kan verka kraftigt sporrande
på omsättningen i jordytan, öka bakterielivet och göra marken mera »levande».
Björklövet innehåller relativt stora mängder kalk,2 vilken trädet visserligen upp-
1 Se härom A. Holmgren, Bidrag till kännedomen om norra Jämtlands fjällskogar, Skogsvårdsf:s
Tidskr. fackuppl. 1908, sid. 229 o. f.
2 Jämfört med tallbarr innehåller björklövet följande kvantiteter av de värdefullare
växtnäringsämnena (enl. Tiberg):
Tallbarr Björklöv
Kalk......... .....0,400 % I?34o %
Magnesia............0,050 % 0,360 %
Kali...............0,134 % 0,255 %
Fosforsyra............0,104 % 0,250 %
Kväve..............0,469 % 0,959 %
— 688 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
