Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och tag8 eij någon till
Slijk lieeder wyrdnat ähra,
Som icke giärua will
sin troohet få frambära
att svväria Huldhets Eed,
att dricka helt reeut uth,
Ho har en annan seed
för blåeken uppå slutli.
Är ei fnaas.
Detta blifvit oberifwit
underskrifwit och nthgifwit
Så att vvara och sig para
i wår skara lithau fahra
Actnm ut supra.
Bengt Baas1).
af
Sat sapienti.
Den humoristiska tafla, förf. här upprullar, erinrar icke så
litet om de situationer Bellman så mästerligt afmålar, — men huru
mycket mattare och torrare än dennes är icke den tappre
Caro-linens ovigda pensel!
Äfven i hemlandet florerade visan under Carl XIl:s krigsår, i
synnerhet före olyckan vid Pultava. Visor diktades af höga och
låga, liksom på Lucidors och Lindschölds tid; från hofvets salar,
der den gamla riksenkedrottningen ännu höll ståten uppe, voro de
G. G:son ingalunda bannlysta. En af dess sångare var Germund
Germunds-Cederhjelm, son Cederhjelm2), hvilken ifrån år 1706 till 1716 var guvernör för
hertig Carl Fredrik af Holstein, prinsessan Hedvig Eleonoras son.
J) Ett i VI afdeluiugen här nedau omtaladt qväde “Öfwer jen Sööt
gröts Kruko“ är undertecknadt Benet Baas; månne ätvven här pseudonym
för Harald Oxe, eller var det kanhända förfrns verkliga namn?
2) F. 1661, äldre broder till det märkliga rikrådet Josias C.;
lagman i Nerike 1704, landshöfding i Skaraborgs län 1716, president i Göta
Hofrätt 1721, f 1741. Hans dikter, samlade i U. B. hs. bd. n:o 36 och
först 1868, ehuru ej fullt korrekt, utgifna af Hanselli, innehålla utom
tillfällighetsdikter och visor några religiösa poem och ett par Rejiectioncr,
såsom utgifvaren benämner de epigramartade småstyckena. Dessa senare
äro temligen prosaiska och sakna alldeles den satiriska udden; bäst är det,
i hvilket förf. vänder sig mot lärdomshögfärden, karakteriserande en tölpig
bokmal såsom ‘‘en lärdh took“ och en förslagen olärd såsom “en skicklig
narr“. Bland tillfällighetsstyckena märkes ett öfver hertiginnans af
Holstein hund Orange, hvilken år 1706 begrofs i samma graf, som hyste den
beryktade Pompe; i ett bifogadt epitaf öfver dessa heter det:
Här ligger Orange, här ligger Hvvars trohet blit älskad fast mera
Pompée
Som tient ha dhe högsta i ofre
och free
än gull;
När redligen lefwes så ähras ens
mull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
