Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på det bärskörden för dem skulle bli rik och de måtte
komma lyckligt hem med den samma.
I Östra Karup i Halland finnes en klippa eller
hall, som heter Klacken; här bodde förr i verlden en
väldig jette. Han var välvillig mot folket der omkring
och lånte ofta bort sina tillhörigheter, men kräfde
sträng efterlefnad af de vilkor, han uppstälde för lånen.
En gång hade en bonde lånt jettens stora pölsekittel,
för att deri koka pölsa, och när då kitteln skulle
bäras till baka, lade bondhustrun deri ett bra stycke
af blodkorfven, som smakbit åt jetten. Men drängen,
som skulle bära hem kitteln åt korfven och lade
orenlighet i pölsekitteln, tyckande sig dermed ha spelat
jetten ett lustigt spratt. Men herren i Klacken lät ej
drifva med sig; han tog drängen i vingbenet och
slängde honom ur sin hall, så refbenen knakade i det
usla skrofvet.
En annan gång skulle en dräng köra förbi
Klacken med ett lass hafre, som var till salu. Då kom
jettens dräng ut och bad honom köra med lasset in
på deras gård, så skulle han få bra betaldt för hafren,
ty hans husbonde ville köpa den. Drängen tyckte
det var bäst att emottaga anbudet, och när jettens
tjenare öppnat hallen, körde den förre in i Klacken
med lasset. Här inne var en stor gård med ett
vackert stall, och i detta senare stod jettens häst
bunden. »Stanna nu här, se dig omkring så mycket du
vill, men rör ingenting medan jag går in efter
penningarne!» sade jettens tjenare. Drängen tyckte
mycket om hästar, derför gick han ner till jettens stall,
för att titta på hans springare. Det var ett skönt
djur, drängen hade aldrig sett något så präktigt; men
se, hur galet det stod bundet! Hafrekrubban vid
svansen och en låda med aska och eldglöder framför
hufvudet. Stackars häst, som sköttes så illa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
