- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
331

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orm, som går på stjerten. Folk, som hemta ved och
virke der, möta honom stundom, men vika de då
höfligt ur vägen för honom, så skadar han ingen.
Pappa ville aldrig rätt tro på, att en sådan snöhvit
orm fans till, ty han hade aldrig läst om den i skolan;
men skolmästaren sade, att här fans i verlden mycket,
som ej stod i böcker. Han hade ej heller i någon
bok läst historien om prinsessorna på Landskrona slott,
men han hoppades dock att prosten ej ville förneka,
att andar kunna visa sig. Detta bestred pappa visst
icke, och derför berättade ofta skolmästaren om dessa
prinsessor[1].

Det skulle nemligen för många år till baka hafva
händt, att en soldat, som gick på post vid
Landskrona slott, en natt fick besök af två kvinnor, hvilka
han nogsamt kunde se ej voro jordiska varelser, ty
de sväfvade ljudlöst fram och voro svarta som sjelfva
natten.

Soldaten ropade an gestalterna och de svarade,
att de voro vålnader, af två olyckliga prinsessor, som
ej kunde få ro eller frid, om ej någon dödlig ville
förhjelpa dem dertill. De voro nu komna för att be
soldaten om denna tjenst, den han för öfrigt ej skulle
göra för intet, utan ville de i ersättning gifva honom
en stor skatt af silfver och guld.

Soldaten bad att få veta hvad kvinnorna fordrade
af honom, så ville han öfverlägga om han kunde
uppfylla deras bön. De sade honom då, att de ej
kräfde af honom annat, än att han under ett helt år ej
skulle tvätta sig och ej kamma och putsa sitt hår
eller skägg. Dessutom skulle han heligt lofva, att ej


[1] Nedanstående sägen är förut upptagen i den af de
skånska landskapens historiska och arkeologiska förening utgifna
samlingen: “Skånska visor, sagor och sägner“, samlade och
utgifna af Eva Wigström (Ave). Lund 1880.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free