- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
121

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barnen, när hon blef deras styfmor. Hustrun dog innan
årets slut, och sedermera gifte enklingen sig med pigan.

Sådana konster, då den tillkommande måste visa sig
för vakna personer, hållas dock för stygga, ty den, hvars
ande så manas från kroppen, lider rysliga kval. Deremot
är der ej något ondt i, att midsommarsnatten plocka nio
slags blommor sedan solen gått ned, eller ock taga fyra
grässtrå vid en korsväg i det man går öfver vägen så
ens steg bilda ett kors midt på den; dessa blommor eller
strå lägger man under hufvudet, så drömmer man om sin
tillkommande. Man kan få veta namnet på sin
tillkommande make, om man lägger en ärtskida med nio ärter
i öfver dörren. Sedan gifver man akt på den förste man,
som träder inom dörren, ty han bär samma namn, som
den blifvande maken.

Före midsommarsafton bör ingen bada under öppen
himmel, ty ända till denna kväll är kräftan i vattnet och
förorsakar den rysliga sjukdomen. Vill man vara rigtigt
säker för kräftan midsommarsafton och dag, då hon är i
många slags örter och blommor, skall man bära en kvist
gråbrodd i barmen.

Midsommarsafton brukade många förvetna menniskor
att utvälja två kornstrå och binda en röd tråd kring det
ena och en svart kring det andra; det ena var glädjestrå,
det andra sorgestrå, och så fick man se, hvilket som växte
och blef störst.

Men hvad deremot allt ordentligt folk gjorde på
midsommarsaftonen, det var att binda trådar kring sådana
örter och blommor, som under de dagarne hade kräftan i
sig. Sådana örter voro libbesticka, isop, åbrodd, salvia
och pioner, och på dem skulle man ej lukta
midsommarsafton och dag, ty då kunde man få kräftan i näsan.

På denna kväll plockade man efter solnedgången alla
läkedomsörter samt den gröna kärleksörten. Hvarje kvist
af den fick sitt namn efter de unga par, hvilka man
misstänkte för att i hemlighet hysa kärlek till hvarandra.
Stundom kunde der tviflas, om en yngling eller flicka ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free