- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
216

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vaknade frisk och rask; men då Gocko frågade henne,
om hon ville se den, som lagt det onda för henne på
vägen, så sade hon nej. Han berömde henne för detta,
ty han sade, som sant var, att hon intet gagn hade af
ett sådant vetande, utan bara harm och förargelse.

Det hade händt en sjöman från någon af
kullasocknarne, att han förlist på Vesterbottens kust och kommit i
land bland lappar, som bodde inåt landet. Der hade han
blifvit väl emottagen i en liten koja, i hvilken han vistades
någon tid. Men han pinades jemt af hemlängtan, och då
han ej egde en skilling, föreslog honom lappens dotter,
att hon skulle gifva honom respengar, men med det vilkor
att han på en viss, utsatt dag skulle återvända och gifta
sig med henne. Bröt han detta sitt löfte, så skulle det
kosta hans lif. Sjömannen gick in på vilkoret, trolofvade
sig med lappflickan, fick pengar af henne och reste till
sin hembygd. Då tiden led, började han grufva sig för
sitt löfte, som han ej ville hålla och ej vågade bryta. Då,
i sin vånda, vände sjömannen sig till Gocko och bad
honom om råd och hjelp. Gocko frågade honom, om
han trodde sig till att känna igen trakten, hyddan och
lappflickan, ifall han finge se afbilder af dem. Detta
trodde sig sjömannen säkert kunna. Då nu den dag var
inne, när denne skulle varit hos lappflickan och hållit
bröllop, gick han till Gocko, och denne stälde fram en
balja, full med vatten, och bad sjömannen titta deri. Han
gjorde så, och såg då i vattnet både omgifningen, hyddan
och lappflickan, som stod utanför dörren. Då räckte Gocko
honom en bössa och bad honom skjuta på henne.
Sjömannen lägger an, skottet smäller och han ser tydligt
lappflickan falla till marken. «Nu är ditt lif räddadt»,
sade Gocko. Det var det väl också, men sjömannen
förlorade i stället sitt förstånd.

Hur det verkligen förhåller sig med lapparnes hemliga
magt, är ej så lätt att utreda, ty jag har sjelf i min tjenst
en dräng, som bär märke af den samma. Det var
nemligen så, att hans farfars mor i hemlighet hade förlofvat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free