Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stedse ha wid godt humeur» med ett omkväde, hvari rimmen »glädien»
och »comoedien» förekomma. Palmfelt uppträdde emellertid, ofta
under signaturen G. P., redan under förevarande tid såsom diktare
dels af visor, dels af tillfällighetskväden. Bland de senare märkes
ett vid J. Cedercrantz’ och Cath. J. Lovesins bröllop 1723, be-
nämdt »Fru Fröijas fäst*. Det börjar: »Jag nylig såg hur Astrild
satt, eij långt från Mälarstranden, Gullwingad med sitt Gyllen-Bloss,
och pijlar uthi handen, Mitt bland en deylig Nimphe-Skar . .
och så beskrifves Fröjas »k rans »-fest, som slöts med en sång: »och
Gamle Pun sjöng med». Sahlstedt har bevarat några smärre stycken
af Palmfelt. I visform är den ingalunda okvicka dikten »Små sår
och fattiga fränder» hållen. Det lilla stycket »Om warsamhet» har
blifvit berömdt. »Höga tankar i små ämnen» påminner om de
många »Parturiunt montes»-verserna, som nu blefvo så omtyckta, en
genre, hvilken redan Werwing försökt. Liksom Triewald satiriserar
Palmfelt dedikationsofoget och bruket att smickra för att få
protektion. Palmfelt skämtar väl äfven med sina egna verser; men han
skonar icke denna tids poeter, såsom »Mång brudskrifts Autor och
mång kärleks wise smed, Som ha fått allmänt ros och blifwit tryckte
med, Fastän de skrifwit ha en hop eländigheter».
Under sina senare år sysslade Palmfelt med en öfversättning,
hvarpå han synbarligen nedlade »otrolig möda», för att tala med fru
Nordenflycht. Det var Vergilii Bucolica samt prof af den sammes
Georgica, hvilka utkommo 1740, tillsammans med »Någre
oförgri-pelige reglor» om den svenska versens lämpande efter de antika
positionslagarne. Själfva öfversättningen var också tillkommen för
att visa möjligheten häraf. Det var den ofvan vidrörda frågan,
hvilken, på Palmfelts initiativ, först behandlats af A. Nicander.
Stort var Palmfelts intresse för svenska språkets rykt och ans.
Hans egen, efter positionslagarne bundna vers är förvånande lediga
han har t. o. m. förstått bibehålla den enkla, godmodiga ton, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
