- Project Runeberg -  Frihetstidens odlingshistoria ur litteraturens häfder 1718-1733 /
347

(1895) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jean Barclays Argenis, ursprungligen utgifven på latin, knöt
sig rätt nära till den historiska verkligheten, nämligen händelserna i
Frankrike efter Henrik III:s dixL Redan snart efter första
utgif-vandet (1621) hade »nyckeln» till den samma blifvit bekant. Det
var tidens förnämsta och mest intressanta nyckelroman; »personnages
déguisés» foiekommo annars äfven i de galanta romanerna. För
öfrigt är Argenis icke torrt politisk, utan uppfylld med romantiska
åfventyr. Redan omkring 1670 hade den ofvannämnde H.
Appel-bom öfverflyttat Argenis till vårt språk; man finner i åtskilliga
handskrifter en sådan försvenskning däraf. Romanen citerades t. o. m.
i afhandlingslitteraturen, såsom i 01. Kolmodins under Upmarck
1712 försvarade disputation »de sapienti ignorantia». Omkring år
1732 voro till censorn inlämnade två särskilda öfversättningår;
sannolikt var det dessa som utkommo först 1740 och 1741, verkställda
den ena af Jon. Malmborg, den andra af Joh. Ehrenström.

Fénelons för den unge franske tronföljaren skrifna,
moraliserande »Télémaque» blef jämförelsevis snart och likaledes två gånger
öfversatt till vårt språk, nämligen 1721 af den redan nämnde D.
Granatenflycht och 1723 af Dan. Ehrenadler. Denna senare
öfver-sättning, gjord efter en nyare, autentisk edition af originalet, och
betydligt bättre än den förra, synes blifvit inlöst eller förlagd af
Riddarhuset, såsom framgår af dess direktions- samt
riksdagsprotokoll. I sitt företal tillbakavisar Ehrenadler den allmänna
uppfattningen, att i »Telemachs Ulyssis Sons Äfwentyr», såsom i Argenis,
afsågs »något wist Rijke isynnerhet», och att Ludvig XIV särskildt
vore åsyftad; författaren hade blott haft till ändamål »at ställa
all-männe Grundreglor, som uti hwart och ett Samhälle och allahanda
Regementz-Former, Coeteris paribus, med nytta skulle kunna brukas»
och äfven att meddela sedeläror för »hwar endeste enskylt Person».
Ehrenadler hade nedlagt synnerlig omsorg på detta arbete; han hade
bemödat sig om »den allratydeligaste Swenska» och att »undwika alla
främmande ord», t. o. m. tekniska termer, »som nu Här-likt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 22:13:44 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wefriodl/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free