Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontinenter.[1] Jag föredrager att följa ett förslag från Pfeffer (i
brev) och begagna namnet »sial» i stället för sal, detta
för att undgå likheten med det latinska ordet för salt.
Sannolikt har läsaren redan själv ur det föregående dragit
den slutsatsen, att bergarterna i simagruppen, vilka vi
visserligen känna endast såsom eruptivbergarter på de sialiska
kontinentskivorna, där de te sig såsom främmande
beståndsdelar, hava sin egentliga plats under dessa skivor
och tillika bilda djuphavsbottnen. Basalt har alla
egenskaper vi behöva för djuphavsbottnen. Särskilt stämmer
dess specifika vikt väl med vad den på annat sätt
beräknade tjockleken hos kontinentskivorna fordrar.
Det torde ej skada att lämna några närmare uppgifter
om dessa skivors mäktighet. Kontinentskivornas tjocklek
har efter olika metoder beräknats av Hayford och Helmert.
1909 beräknade Hayford ur lodavvikelserna vid flera
hundra stationer i Förenta Staterna, att »utjämningsytans djup»
var 113 km (d. v. s. det djup, där trycket utjämnas;
utjämningsytan är identisk med kontinentskivornas
undersida). År 1910 erhöll han värdet 122 km, och nästan
samma tal, nämligen 118 km, erhöll Helmert ur
tyngdmätningar med pendel på 51 kuststationer. Bowie kom 1917
vid diskussionen av lodavvikelser och tyngdanomalier i
Förenta Staterna till värdet 96 km. Alla dessa forskare
ha grundat sina beräkningar på den Prattska hypotesen.
Heiskanen, som i stället använde den Airyska, erhöll 1924
något mindre värden, i det han fann »att den havsnivån
motsvarande tjockleken hos jordskorpan enligt den Airyska
hypotesen växlar mellan 30 och 80 km i olika delar av
jorden».[2] Därmed närma vi oss de djup, i vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
