Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Bonde är verkligen allt för godtrogen I Ni, den andre
med förklädet, hvad år det för en vagabond? Ser ut som en
uppkomling, som rumlat upp arfvet efter far sin, salig hökaren,
fortsatte Olaus i dämpad nflston.
— Ser han inte mera ut som en afdankad adelsman? sporde
Jon med en mycket oskyldig ton och med en skalkaktig sidöblick,
som gjorde husmodern rent handfallen.
— Bonde, du, började hon högt, men fick ej tag i någon
fortsättning.
öfver husbondens energiska ansigte flög ett drag af humör,
och blicken gled frin den ene urspirade efter den andre.
— Heter han Ljung — eller —
— Bror Olaus, du fir fråga Palmrot, han har anbefallt
honom, och han kom hit i förgir, smålog Bonde.
— Men, min bäste bror–
— Mor, folket skall ha en halfva pi lutfisken. Skål, godt
folk.
4.
En timme senare var det stora rummet förrandladt till en
lekstuga. Gymnastiska lekar aflöstes af pantlekar och dessa åter
af ringdansar och gamla dramatiska upptig, allt med en ifver,
som om en minuts uppehill kunnat villa ober&knelig skada, och
dår fanns icke en i det stora hushillet, som ej pi nigot sått
deltog i de ståndigt växlande scenerna.
Icke en? Jo, den bleke mannen med buldanförklädet rörde
sig ej ur fläcken, där han satt vid det golffasta bordet i
hörnskåpets mörka slagskugga.
Palmrot var däremot en af de muntraste. Ging pi ging
hörde man hans högljudda röst i en witz eller ock föresliende
en omväxling af lekar, och hvarje ging detta skedde, rynkade
Ljung ögonbrynen, men smilog därpi med en obeskriflig
gäckande blick; ty husets döttrar tycktes vara stendöfva för alla
hans förslag och kvickheter. Pigorna ^fnittrade och gifvo honom
milda ögonkast; drängarne beundrade tyst hans lediga rörelser,
elegante halsduksknut och insmorda hir.
— Nu fria vi pi narri! föreslog han.
— Vi skola sjunga en vals; Petronella vill öfva sig till
julstugan hos ildermannens, smilog den ena dottern! Herr Olaus
och far hjälpa till. Vi ta: »Flicka, lilla, vill du dansa med mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
