- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
845

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Na &r jag för trött efter baket Ull att orka gräla på dig.
Hvad är det för en bok?»

Hon böjde sig framåt för att se på boken, som doktorn
ännu böll i handen, och han såg skarpt in i barndomsvännens
ansikte, där det forna modiga leendet denna stund lämnat rum
för ett drag af resignation, som gränsade till fullkomlig
hopplöshet.

»Har Paula skrifvit nyligen?»

»Jag får alltid bref från henne på bestämda dagar.» Fru
Delling drog sig hastigt tillbaka i skuggan, då hon svarade doktorn,
och så tilläde hon med en viss hast: »Hon har det fortfarande
mycket bra.»

Den sjuka rörde häftigt på sig, men åter klingade
bodklockan och förhindrade Marie från att göra sitt tillägg i frågan.
Fru Delling reste sig med en omedveten suck af lättnad;
doktorn sade något om Maries snara tillfrisknande och tog afsked;
men ensam vorden ute i boden skakades fru Dellings fina
gestalt af häftig, men undertryckt gråt, hopplösheten började segra
efter ett trettioårigt lif af försakelser, arbete, släp och dagliga
bekymmer.

* *



I sitt stora, luftiga, mattbelagda samtalsrum satt Paula
Delling i en bekväm gungstol och lät servera sig te af en fint klädd
ung flicka, ett af hennes biträden i institutet.

»Dagkossan var icke oäfven i går,» anmärkte Paula. »Om
jag nu skulle sälja affären åt miss Wilsson, så. ., Men jag
stannar allt själf på valplatsen ännu en tid.» tilläde hon, vändande
blicken bort mot ett konstnärligt arbetadt skåp, som om det
egentligen varit till detta, hon ställt sina ord. Den tjänande flickan
tycktes också ha uppfattat saken så, ty hon gjorde icke min a*
att ha hört Paulas anmärkning, fastän hon såg på
föreståndarinnan, under det hon bjöd henne af tekakan.

Det var ett intelligent ansikte, som där undergick den unga
flickans pröfvande blickar. Stora, öppet blickande ögon under
kraftigt tecknade bryn, hvilka dock fått vana att sammandraga
sig på ett hotande sätt, och blicken fick då ett hårdt uttryck.
Ansiktedragen voro fina och mycket rörliga, men hur växlande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0845.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free