Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
teristiskt är, att bibelordet icke användes; texterna äro helt fritt
gestaltade, och det är betecknande, att berättarens parti helt
saknas. Ingen egentlig händelse varken berättas eller försiggår,
och någon dramatisk teknik kommer icke till användning: de
sjungande stanna hela tiden vid betraktelser och kommentarer.
Försonaren på Golgatha, som i anseende till ämnet intresserar i
sammanhang med Wennerberg, ter sig på följande sätt:
Efter en inledning med maningen att »skåda här det blod, som
rann, att dig säll och helig göra» vidtar första avdelningen, vars
recitativ, trior och körer utgöra en enda hymn till allfadern i
himmelen. Andra avdelningen uttrycker känslorna inför korsfästelsen i allmänna fraser:
»Frälsta verld ! Vid dessa under
Öppnar nåden dig sin famn.
Lagen gafs med blixt och dunder(!),
Friden gifves mildt i Jesu namn.»
Tredje avdelningen ger sensmoralen efter Jesu korsfästelse i
betraktande form; en koral är införd i mitten. Fjärde avdelningen
slutar med hyllningskör.
Den avgörande skillnaden mellan en dylik oratorietext och Wennerbergs ligger däri, att Wennerberg avstår från poetiserande parafraser av bibelorden. Sentimentalt moraliserande och smaklösa
betraktelser saknas i Wennerbergs oratorier; det kan just ses i samband med det manligt sunda och äkta hos honom, att han nästan
helt byggde sina oratorietexter på skriftens ord — blott interfolierande dessa med koraler. I användandet av bibeltexten och
koraler följde Wennerberg det exempel, som Mendelssohn givit i
Paulus, och som även hos många andra komponister efter Mendelssohn vann efterföljd — om icke alltid med lyckligt resultat. Wennerberg har — som förut1 påpekats — icke undgått faran att genom bibelcitat av betraktande art hämma handlingen och bliva i
viss mån oklar, men i stort sett måste sägas, att han på ett gott sätt
löst det textliga problemet. Att Wennerberg i likhet med Mendelssohn i fråga om bibeltext och koraler ytterst hade Bachs passioner
såsom mönster, är för övrigt uppenbart.
Då Wennerberg fördelar bibeltexten på dels en berättare — han
kallas, betecknande nog för sambandet med passionen, »evangelist»
1
Sid.
213.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
