Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NERIKE. WIBY. 207
Fråkne , (Equisetum. Linn. FI, Svec. 236) sades
vara mycket skadeligit atätas at hästar, då de
äro värme, ty de skola må deraf I[å illa, likalom
de hade ätit Stikra,
D, 2, Ofober.
Resan fortsattes til Zity foken,
Skinn barkade en del med Pidebark, den de
tagit så väl om sommaren som om vintern,
hackat sönder och koxat; somliga skola bruka
denne barken kall, och icke koka honom; men
det sades, at det går fortare , när den är kokad
och något varm. Någre skola brura at barka
med Granbark, den de taga, toxka ganska väl,
lägga på et flått gälf eller en hålla, stöta den få
fimå som ske kan, hvarpå den 1edan rifles,
kokas, och tförfares vidare der med som med
Vidbark,
Kolflybbe sades somliga köra ut på den åker,
fom består aflera och fumpig jord, hvilket icke
allenast skal torra up åkern, utan ock tillika
tjena [om en gådning; Råg skal sedan växa
deruppå myckret bra,
D. 3, OAober,
Resan fortsattes til Mosds,
4/p berättades fram för alt annat tråflag vara
mycket skån til gårdsel, af orlak, at då den
tår ligga och torka et år, faller barxen af,
hvarester den blifver mycket hård; desutom
blifver Afpen, sedan hon torkas, ganskalått, at
den icke befvårar gårdesgården , då deremot
gran och annat tråflag blifva mycxet tunga,
egenteligen när de blifva väta, hvaraf de då
tvnga mycket på flörarna, så at om et blåsvåder
tilståter , kan det l_å_tteligen kafta omkull f&u
;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
