Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men när ljusen i julgranen brunnit
ned, och småbarnen begynte hänga sina
hufvud med sömntyngda ögon, liksom
blommor sluta sina blad till natten, och när
de blifvit förda till sängs, tog modern Max
i sitt knä och lät honom utförligt omtala
hela sin färd och hvar han hade varit.
Han bekände alltsammans, såväl de
trotsiga tankarna som gärningarna,
omtalade både sina afsikter att aldrig mera
återvända hem och fruktan och fasorna
vid den svåra vandringen genom skogen
under snöstormen och ångesten för trollen
och vargarna samt sist och slutligen
mötet med den hemska främlingen, som
erinrade om dödskallen uppe på faderns
bokskåp.
När barnet slutat, satt modern en stund
tyst och eftertänksam. Slutligen sade hon:
„Jag vill inte straffa dig för att du
gjort pappa och mig stor sorg i dag, ty
du har nog själf haft det värst, och det
får bli ditt straff.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
