Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utkom en förordning, som preciserade den
kvinnliga läkarens ställning.
I de flesta övriga länder i Europa öppnade
universiteten på 1870- och 80-talen sina dörrar
för kvinnliga studerande. I Sverige skedde det
1870, i Danmark blevo de första kvinnliga
studenterna 1877 immatrikulerade vid universitetet
i Köpenhamn och i Norge erhöllo kvinnorna 1882
rättighet att avlägga studentexamen. Och kort
efter det dem beviljats tillträde till universiteten,
erhöllo de även i dessa tre länder rättighet att
bliva läkare. I Nordiskt medicinskt arkiv för
1871[1] avslutade professor A. Jäderholm den
artikel han i anslutning härtill skrev om »Kvinnan
som läkare» med följande vackra ord: »Ett är jag
övertygad om, att varje plus av arbetsduglighet,
av plikttrohet och människokärlek, som
framtidens kvinnliga läkare skola föra med sig i den
svenska läkarekåren, skall där möta aktning och
erkännande och ett varmt välkommen.»
Sist i raden kommer Tyskland. Där blev
kvinnornas kamp hårdast och varade längst, ännu vid
sekelskiftet fortsattes den. Långt inpå 1890-talet
voro de tyska universiteten stängda för kvinnliga
lärjungar. I undantagsfall medgåvos dem dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
