Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som sprang af och an i kupén, fick en ovanligt
sträng tillsägelse att hålla sig stilla.
Vid en station kom en af deras bekanta in,
en godsägare från Helsingfors’ omnejd. Medan
han berättade om frosten under föregående nätter,
kom en ung medicinare. Denne hade sett
öfver-sten och hans familj på stationen i Helsingfors
och hade gått från kupé till kupé för att leta
rätt på dem och fa språka en stund med
Björke-gréns angenäma fru. Han drogs nu med af
godsägarens berättelse och fick ett allvarligt
tungsint drag öfver sitt glada ansikte. När
godsägaren steg ur vid nästa station, blef emellertid
stämningen lättare, och doktorn kunde komma
fram med sina muntra infall. När han åter sade
farväl vid en station, där han hyrt sig in under
sommaren för att studera i ro, tog öfverstinnan
upp Nya Pressen, medan Marta stirrade ut genom
fönstret. Hon glömde doktorns prat, men
godsägarens berättelse gräfde sig in i hennes tankar.
Hon såg, huru förbi kupéfönstret skymtade
skogsdungar af klenvuxna trän, som buro en ny
fin grönska. Mellan dem öppnade sig större
slätter, där gråa gärdesgårdar härs och tvärs
skilde fälten och ägorna från hvarandra.
Försommarens grönska gjorde färgspelet rikare än
eljes. Ängarna stodo granngröna, sädesfälten,
där rågen just skulle gå i ax eller blomma, hade
en fin, gråaktig skiftning med långa, grågröna
skuggor, när vinden drog öfver dem eller ett
moln gick öfver solen, och vårsäden stod kort,
Framåt.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
