Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följde de båda vännerna ryktets röst, ryktet om München såsom konstens hufvudort,
och 1846 drogo de åstad till konung Ludvigs hufvudstad.
I tre år arbetade Höckert i Munchens konstskolor med flit och lust. Hans
första tafla var den här afbildade »Herdegossen». Dernäst känna vi den första, som
hembjöds Konstföreningen i Stockholm (1849), men icke inköptes: »Två banditer,
som dela rofvet», äfven den här afbildad (liksom ett i München utfördt »Studiehufvud»).
Höckert hade under tiden återkommit till hemmet och egnade åter ett år åt
studieresor i hemlandet. Under denna tid var det som ett sammanträffande på en ångbåt
ånyo blef af afgörande inverkan på Höckerts framtid. Han fick af botanikern,
sedermera professorn N. J. Andersson, vid ett sådant tillfälligt möte så lifliga
skildringar af hvad Lappland vore för en konstnär, att han tvärt gaf sig dit. Med en
rik skörd af studier återkom han (1850) till hemmet, som han 1851 åter lemnade
för att i Paris söka vidare utveckling. Den svenska konstakademien som läroanstalt
egde icke hans tillit, hvad konstmuseum i Stockholm kunde erbjuda var ringa nog
och föga tillgängligt, och af den lifgifvande täflan sågs föga till. Också strömmade
konstnärsämnen till utlandet, både från Norge och Sverige. För Höckert blef nu
Paris hufvudorten under mer än sex år.
 |
| STUDIEHUFVUD (Tillhör fru Helga Hellerström) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
