Johan Fredrik Höckert 1826-1866 / 26 (1900) Author: Harald Wieselgren - Tema: Sveriges allmänna konstförening Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begynte måla ett landskap på den! Arsenius grep situationen i
flygten och tecknade den.



Tidigt på året 1864 begynte Höckert intressera sig för en
komposition i historisk genre, en bild från Gustaf III:s glada dagar. En
anställning som »konstnärligt biträde» åt Kungl. teaterns
direktion, hvilken Höckert föregående höst mottagit, påverkade måhända
valet af detta motiv, och en beställning från grefve Baltzar Julius
von Platen bragte det till ett raskt utförande. Taflan kallas
»Bellman i Sergells atelier» (här återgifven). Under det Sergell utför en medaljong af fru
Schröderheim, sjunger Bellman, inspirerad af den nyss i ateliern uppstälda Sergells Faun,
och ingen af dem märker, att kung Gustaf inträdt. Är ock denna tafla mera en
teaterscen än en historiemålning, är den dock präktigt målad och utvisar
mästarens oförminskade färgglans, hans styrka i porträtt så väl som i gruppering. Och
vi böra ej glömma, att han målade denna tafla under oaflåtlig tanke på den stora,
huru mycket han än sökte göra sig fri derifrån. Och då ej Bellmanstaflan hjelpte,
sköt han äfven den undan och lät den ena lilla dalascenen efter den andra gå af
staffliet — fyra stycken på våren och sommaren 1864. Så reste han till en tysk
badort.



På hösten 1864 och hela följande året egnade Höckert varmt intresse åt
uppkomsten i vårt land af en illustrerad tidning med egen träsnideriatelier, för att åt
Sverige vinna en der nästan alldeles saknad länk mellan konstnärerna och den stora
allmänheten: det artistiska träsnideriet. Genom teckningar på trä, genom råd och dåd,
genom personligt umgänge med den nybildade ateliern sökte Höckert, och det med
framgång, att hos denna ingjuta en artistisk anda. Den från England inkallade
atelier-föreståndaren, Edvard Skill, var outtröttlig i erkännande af Höckerts förtjenster om
honom och hans elever. »Så umgås icke konstnärer i England och Frankrike med
oss stackars xylographer», sade han. »De anse sådant vara under deras värdighet».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>