Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Liksom Gunborg, mor! Men det är inte
det jag vill — jag vill inte skiljas från er
heller. Men låt oss sälja hemmanet och resa
alla tre; landtbruket ger inte guld nu för
tiden. Och där inne fins inte skilnad på
gå-radöttrar och husmanstöser — hvar och en,
som slår sig ärligt fram där, är lika god som
en grefvinna — det har jag läst. Där skulle
ingen ha någonting att säga om Gunborg
blefve min hustru.”
“Jag ville just se, hvem som skulle
kunna ha något att säga här, om det så skulle
vara!”
Det låg en sådan klang i Thoas röst, att
Gunborg, som legat nedlutad med ansiktet i
sina händer, med ens såg upp, och hennes
kinder voro som glödande kol.
“När här var bröllop i nabogården, sade
jag, att det aldrig skulle ha händt, om det
varit Anders....”
“Och de orden ha gjort oss så mycket
ondt, ty då förstodo vi...,”
“Ni förstod ingenting! Det sa’ jag därför,
att Eljena är en flicka, som ingenting är värd,
hvarken inomhus eller till karaktären — det
var brådtom med bröllopet. Men det är en
annan sak med Gunborg, ty hon är då en tös,
som där inte fins maken till i Bara härad, om
man skall säga det sant är — fast hon själf
hör på. Hade hon bara varit gåradotter af
någon bland de gamla åbosläkterna!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
