Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ja, där är hål nog ätminstone,” grinade
smeden. “Tre på hvar maska —”
Skräddaren gaf honom en giftig blick.
“Vill någon ta honom för billigare ?”
frågade Ola Sasserssori med viktig min.
“Åh har skräddaren kunnat föda honom
för 70 kronor, kan jag väl gå ut med detsamma,
och ändå ge honom, så han inte ska gå och
vingla för vädret/’ sa smeden.
Skräddaren gapade: han trodde ej sina
egna öron. Därpå utbrast han ilsket:
“Dä klart att se*n jag har födt honom,
medan han ingenting dugde till, så är
afund-sjukan framme nu se*n han börjar kunna
uträtta något. Men det kan vara onödigt: då
kan jag ha honom för 70 ett år till/’
“Nå, så tar jag honom för 65, och så blir
det folk af honom och inte en skräddare
skrynkelrygg. 65 opp och jag i minne!*’
Hit tepågens ögon tindrade. Skräddaren
teg, ty under 70 tordes han ej gå för sin
hustru, hvilken var ett riktigt rifjärn. Men
hans ögon hade ett allt annat än kristligt
uttryck. Smeden tog pojken i handen och
gick.
I dörren mötte han gamla Sissela. Hon
hade blifvit enka i dagarne, ty mannen hade
blifvit fördärfvad nere i möllan, där han
kommit in i kvarnhjulet, och nu stod hon där med
två halfvuxna barn. Efter mycket prut och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
