Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En morgon, när löjtnant Mathias och
fröken Henriette som vanligt sutto på tu man
hand vid frukostbordet, sade löjtnanten med en
granskande blick ut genom fönstret mot den
klarblå himlen: .1 dag blir vädret vackert, i dag fara
vi till Bredvik“.
Fröken Henriette nickade bifall.
Erfarenheter, gjorda under de tre föregående
regnväders-dagarna, kommo henne att på allt vis uppmuntra
Mathias’ plan att göra besök hos en af hans
forna skolkamrater, en godsegare, som bodde två
timmars väg från Skärnäset. Det sades ju, att
fru Rosendahl på Bredvik var en glad och
munter fru, som både tykte om att fara på besök
och att själf taga emot, och hon skulle säkert
blifva ett passande sällskap för Marusja, nu när
Mathias’ permission var ute och han måste resa
härifrån.
„Faster kommer naturligtvis med, jag
beställer två hästar“, sade löjtnanten, i det han vek
ihop serveten och steg upp från bordet.
„Nej, nej, jag måste stanna hemma, här är
så mycket att göra.“
Brorsonen smålog. Den där arbetsifvern
utan rast och ro, som aldrig unnade tid till hvila
eller förströelse, kände han af gammalt.
„Men faster har ju nu både tid och råd att
hvila och lite njuta också“, svarade han muntert.
„Njuta, ungdomen tänker endast på att
njuta, jag anser det för min, liksom för hvarje
människas plikt att arbeta.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
