Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljud i natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon satt och stirrade in i glöden, ur hvilken
små blå lågor småningom kröpo fram och begynte
slingra sig kring veden. När de höggo sitt tag i
det hvita björknäfret, sprakade det till och rullade
ihop sig, men ledde tillika elden utöfver veden, tills
de små sprakande gnistorna och nästan osynliga blå
lågorna flammade upp till en stor eld, som susade
och sj‘öng, medan den förtärde de väldiga
björk-klabbarna.
... Så hade ock i hennes eget lif ur en liten
gnista, ur en vacker liten blå låga slagit upp en eld,
som förtärde henne... Hur hade hon icke kämpat,
hur hade hon icke bedt om kraft att släcka den . ..
Hörde Gud icke mer hennes böner? Hade han
öfvergifvit henne ... eller var det ett straff?
Syndens lön var döden, hade hon ju läst.
Plötsligt sprang ur hennes förvirrade tankar den
förfärande vissheten fram, att Gud, som var sanningens
Gud, han som var helig och rättfärdig, låtit straffet
komma, därför att hon hållit sin synd hemlig.
Syndens lön var döden. Den ende som kände
hennes synd var mannen, han som nu låg utan
medvetande därinne. I går, när han plötsligt fallit ned
och de trodde han var död, hade den tanken
genomilat henne att ifall han dog, var det ingen
mer som visste af hennes skuld. Då blef det som
om hon aldrig felat inför människorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
