Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsreformatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
månad tillrättavisa »den gamle mannen» och fråga, huru
ett tal mot supare och deras leverantörer skall vara
be-skaffadt, att det ej må väcka förargelse hos vissa och
anmärkningar och klander hos andra? Och då efter ett W:s
nykterhetstal i Göteborg sommaren 1841 en insändare i
därvarande Handelstidningen stämplar honom såsom en
»bamförledare, jesuit och pedant», tager en annan stadens
tidning Phoenix till ordet i en uppsats: »prosten
Wicsel-gren och hans hånare» och vederlägger den senare punkt
för punkt, under betygande af den allmänna högaktning
W. vunnit för sin ädla och fosterländska sträfvan; likasom
ock den då nyutnämde ärkebiskopen C. F. af Wingård
vid ett sammanträde den 26 juli s. å. för bildandet af en
nykterhetsförening i Göteborg förklarar sig anse denne man,
prosten W., af försynen vara särskildt kallad till det värf,
»för hvilket han härligt arbetat», och säger nykterhetssakens
framgång i södra, östra och norra delarna af Sverige samt
inom Uppsala universitets studerande ungdom
hufvudsak-ligen hafva berott på denne mans snille, på hans kraft och
nära nog outtröttliga nit.
Så skifta hugg och mothugg. Allmänheten har
vaknat. Den gamla sömn aktigheten har efterträdts af en mer
eller mindre liflig fejd, som gör sig gällande ej blott på
det offentliga lifvets valplatser utan af ven och icke minst
inom det enskilda lif, där osedens rättande till god sed
måste äga rum, innan hoppet om ny och förbättrad
lagstiftning för sedens stödjande och vidare fortgång kan
varda verklighet.
Några tilldragelser från dessa år teckna emellertid rätt
tydligt den förtrytelse, med hvilken man å de angripnes
håll mötte sin vederdeloman. En ägde rum vid årsmötet
1841 å gymnasiets solennitetssal i Skara, då den lilla
stadens krögarvänner supit en gesäll full och därpå inskickat
honom i mötessalen, under det W. talade; på ett rått språk
och under svordomar, befallde gesällen »den förbannade
prästasjälen» att tiga. »Se där vår opposition!» utlät sig
Peter Wicselgten. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
