Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Louis De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Vincere scis, Hannibal, nescis victoria uti», »segra du
kan, Hannibal, men ej dig begagna af segern», är en förebråelse,
som jemväl riktats mot segraren af 1865. Det är sant, han
begagnade ej segern till att 1867 »smida medan jernet var varmt»
eller med andra ord, han mötte ej den först valda kammarriksdagen
med sådana förslag till den gamla klassbeskattningens omändrande,
att denna »reela» rest af ståndsväsendet försvunnit, innan den
hunnit verka som föreningsband för det forna »fjerde ståndet» och
ställa detta i opposition mot öfriga samhällsklasser, till
samhällsutvecklingens skada, framför allt till försvarsväsendets.
Ja, det är sant, »den bästa af ministèrer», som visat så
stor kraft vid representationsreformens genomdrifvande, visade
vid 1867 års riksdag alls ingen tillstymmelse till fortsatt
handlingskraft och såg redan vid den nästföljande det »tacksamma»
f. d. bondeståndet i Andra kammaren, under reformmotståndaren
grefve Posses ledning, bilda ett starkt parti, som
i mångt och mycket tagit initiativet om hand, då regeringen
sådant underlåtit, och med klart insedt mål arbetat för dess
vinnande, utan vare sig tacksamhets- eller andra hänsyn.
Men hur förhåller det sig i sjelfva verket med denna
sak? Skulle kammarriksdagarnes historia hafva sett väsentligt
annorlunda ut, om 1867 års riksdag mötts med förslag
till grundskatternas och indelningsverkets aflösning eller
endast de förras aflösning och det senares utvidgning?
Först och främst låg det hvarken i De Geers eller i någon
annan persons makt, att med understöd af en kompakt
opinion – och dessförutan ännu mindre – då genomdrifva
förslag i dessa afseenden, ty grundskatternas sammanhang med
indelningsverket ligger i sakens natur, både kameralt och
historiskt, och någon försvarsplan var 1867 så långt ifrån
mogen, att det ännu mindre kunde tänkas, att regering och folk
om en sådan skulle kunnat enas i en allt motstånd öfvervinnande
hänförelse.
Och äfven om en grundskatteaflösning, utan tal om
indelningsverket, föreslagits 1867 – många, t. o. m. af Andra
kammarens hemmnansegare, motsågo verkligen en sådan –
huru tror man väl det något år senare skulle gått med den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
