- Project Runeberg -  Bilder och minnen /
246

(1889) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Axel Oxenstierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Axel Oxenstierna.

Trehundraårsminne.

(1883.)

Den 16 juni 1883 bär ett stort fosterländskt minne: på den
dagen fira vi svenskar - och inånga äfven utom gränserna
af vår tids Sverige - trehundraårsdagen af Axel Oxenstiernas
födelse. Axel Oxenstierna stod så högt i sin samtid, att hans
namn och värf ännu i dag och väl i sekler efter oss sprida
glans öfver hans folk, och få torde de svenskar vara, hvilka
ej hört det namnet. »Efterkommande varda prisandes Edert
roos», skref till honom hans vän och konung, och sannspådd
vardt deri, som i mycket annat, den svenske hjelten Gustaf
Adolf.

De ätter, båda tillhörde, hade i tvenne sekler räknats
bland Sveriges främste, då det blef Axels och Gustafs lott
att länkas in i »fadrens omätliga kedja». Under det förra
af dessa århundraden hade Oxenstiernorna främsta rollen:
vi påminna om riksföreståndarne Bengt och Nils, om
erkebiskopen Jöns, som äfven skref sig Sveriges föreståndare.
Under det senare steg en Vasa till riksföreståndareplatsen,
derifrån till tronen, och knöt det urgamla valriket Sverige som
arfrike till sin ätt. Men både den förste och den tredje af
vasakonungarne fortsatte genom giften slägtförbindelserna med
de gamla likarne bland svensk adel. Så hörde äfven Axel
Oxenstierna till kungahusets fränder,

I nio led uppåt räknade han riksrådsanor. Hans farfars
far blödde för Kristiern den omildes bödelsyxa, liksom Gustaf
Adolfs. Farfadern undgick samma öde endast genom bödelns
mildhet och qvarhölls sedan i årslång fångenskap i Danmark,
då han som Eriks sändebud skulle främja hans gifte med §n

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free