Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Otto Edvard Carlsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
536 Dödsrunor.
öfverskott för en resa till England. Ändtligen i slutet af 1839
kunde han lemna Sverige och kom till London med
opåräk-nadt klen kassa till följd af det långa uppskofvet med afresan
och meningsskiljaktigheterna om slutliqviden. Ja, kassan var
icke långt ifrån slut, när den svenske maskinarbetaren - ty
endast som sådan sökte han anställning - ändtligen fick
tillfälle att mäta sin duglighet med sina engelska
arbetsförmäns.
Det var hos firman Braithway & C:o, han arbetade, snart
nog som konstruktör. Den noggrannhet i utförandet af hvarje
detalj, som han ständigt måst sakna i Sverige, vid Motala
som i Nyköping och hos Owen, fick han här se förverkligad,
och med fast föresats att äfven i denna del varda reformator
i sitt land, återvände han dit 1842.,
Motala verkstad, grundad af Göta-kanalbolaget med bidrag
af jernkontoret, landtbruksakademien och Carl Johan, hade
1840 efter heta strider blifvit såld till dem bland
bolagsmännen, som kraftigast voro påverkade af Plåtens idé, och
främst bland dessa stod Plåtens son. Både han och Adolf
Rosen voro af gammalt Otto Carlsunds vänner. Nu gingo
bådas önskningar i fullbordan, då Motala mekaniska
verkstads bolag till Otto Carlsund öfverlemnade styrelsen af sitt
dyrbara etablissement.
Under 27 år stod Carlsund i spetsen för Motala
verkstad. Otaliga äro de konstruktioner, han derunder utfört:
broar, arbetsmaskiner af mångfaldiga slag, sjöångmaskiner
och fartyg, till Sverige, Eyssland, Norge, Danmark, Tyskland;
ja, maskiner, som i England blifvit eftergjorda (se Tidskr. f.
praktisk byggnadskonst och mekanik 1853 s. 36). Han har
hos oss infört propellern och under stadigt arbete allt jemt
förbättrat och förenklat den för dess drifvande konstruerade
direkt verkande maskinen, »den Carlsundska vinkelrnaskinen»,
hvilken från medlet af 1840-talet under bortåt 30 år i vårt
land allmännast blifvit utförd. Han har som
fartygskonstruktör nått hvad Chapman tänkt sig men ej kunnat lösa. »Hade
man en direkt kraft», säger Chapman, »som verkade på
fartyget till dess framdrifvande, vore ingen svårighet att gifva
det dess rätta form, men helt annat är, då det af segel skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
