och att en invigd är så mycket öfver den oinvigde, att något försvar à la Wieselgren eller Hernqvist icke behöfver framställas. Men som hvarken tiden medgifver eller det egentligen tillhör mig, att vid detta sammanträde vidare utveckla, vederlägga och bevisa satser, som för hvarje arbetande ledamot redan äro eller blifva tydliga och klara, återgå vi således till årsberättelsen och de observationer, som premiervikaren under vikningsåret gjort. I följd af hans rapporter, har kommissionen inbjudit och kallat herrar D. W. Blom, Axel Petré, Axel Kuhlers, O. Nordvall, Lars Lönnberg, Carl Henrik Wallberg, M. Pettersson, Fr. Carlström, C. J. Waicrinsky, A. E. Waicrinsky, J. Åberg, och L. G. Siljeström, att på, årsdagen af Vikningskommissionens allmänna sammankomst hedras och upptagas till värdige arbetande ledamöter i vårt förbund, och hoppas kommissionen att genom dessa herrars skicklighet och outtröttlighet för framtiden kunna påräkna nya upptäckter och förbättringar i veck och vikning." Några egentliga receptioner funnos ännu icke, utan intogos de kallade medelst ett kort helsningstal af stormästaren. Af de kallade hade infunnit sig och intogos nu ritläraren vid Linköpings läroverk, konduktören D. W. Blom, boktryckaren Axel Petré, t. f. kronofogden Axel Kuhlers, sämskmakaren Otto Nordvall, källarmästaren L. G. Sjöberg, då varande magistratssekreterareu, sedermera rådmannen L. J. Lönnberg, handlanden Marcus Pettersson, handlanden Fr. Carlström, hvilken redan 1857 förklarades vara lefvande lik, bryggaren A. E. Watcrinsky, bagaremästaren L. G. Siljeström, källarmästaren J. Åberg och notarien C. H. Wallberg, som då genast erhöll vikningsnamnet Qvippe Wallvik. Ledamötemes antal ökades således med 12 och var hela antalet nu 30. Högtidsdagarne 1842 och 1843 voro epokgörande i Wikningskommissionens annaler, enär stora framsteg då gjordes till fulländningen af kommissionens