Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släkten och uppväxtåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen Aurora i Ystad om sin levnad och skrev då om
modern: ”Min mor var en kvinna som icke gav sig i första
taget. Hon arbetade tidigt och sent för att försörja sina
barn, och ehuru det många gånger var knappt om förråden,
erinrar jag mig icke mer än en gång, att det fattades bröd
i huset. Efter att i fyra år med träget arbete ha uppehållit
sitt hem, gick hon en söndag ut i socknen för att se om sina
patienter. Härunder insjuknade hon och föll i sömn, varur
hon ej mer vaknade. Jag var då 9 år.”
Barnskaran splittrades åt olika håll, syskonkedjan bröts
sönder. ”Efter begravningen sammanträdde
sockenmannarna till överläggning hemma för att så att säga fördela
barnen.” Någon riktig fattigauktion blev det icke,
allden-stund modern varit i kommunens tjänst. Mannarna
över-enskommo godvilligt och i sämja, huru barnen skulle skiftas
ut. Fredrik togs om händer av en storbonde, Esbjörn
Rasmusson i Köpinge by. Han ville själv helst till Esbjörn,
emedan han under moderns livstid sprungit ut och in där
i gården och känt sig hemvan. Hos Esbjörn stannade
Fredrik ett par år, sprang omkring som vallgosse under
sommarhalvåret och besökte byskolan under vinterhalvåret.
Fredriks förmyndare hade emellertid fått i sitt huvud, att
pojken skulle bli skomakare liksom fadern och anstalter
vid-togos för att sätta honom i lära. Vid fyllda 11 år sändes han
därför till en skomakare Johansson, boende i Vitemölle, invid
Kiviks marknadsplats i Simrishamnstrakten. För den lille
Fredrik var den första resan ut i världen ett helt äventyr:
”Det var ej någon småsak att en regnig höstnatt fara
mellan Lövestad och Sillevadsbro. I en vägkrök slängde kärran
till, och sömnig som jag var, tumlade jag av lasset, men
blev i en hast yrvaken, återintog min plats på en låda, som
hade namn och värdighet av min resekoffert, och snart var
jag välbehållen i mitt nya hem.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
