Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hädelsemålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intygade de att pjäsen icke gäckat vare sig sakramentet eller
gudstjänsten. Deras uppträdande på Thorssons sida var till
en del en protest mot den liberala Ystads Allehanda, som i
flock och farnöte med sin konservativa kollega förordat
åtal.
Från en liberal man rönte den frisinnade tidningens
hållning i hädelsemålet skarpt mothugg. ”Fäller man Thorsson,
ja, då borde också Wilhelm von Braun, Palmér och Strindberg
fällts i de mot dem väckta åtalen för hån och gäckeri.
Men de frikändes. En skomakare och socialist må icke i
enahanda sak behandlas annorlunda än en student och
författare.”
Den frisinnade tidningen tyckte ändock det var skillnad på
Strindberg och Thorsson. Strindberg hade icke uppträtt på
någon teater och agerat religionshycklande präst, han hade
blott haft ett helt kort, allvarsamt yttrande om nattvarden.
Den liberala åtalshatarens svar kom kort och dräpande:
”Strindberg åtalades, emedan han i Giftas låtit en
nattvardsyngling kalla altarets sakrament ’det oförskämda
bedrägeriet, som spelades med Högstedts piccardon (Nattvardsvin)
à 65 öre kannan och Lettströms majsoblater à 1 krona
skålpundet, vilka av prästen utgåvos för att vara den över
1,800 år sedan avrättade folkuppviglarens Jesus av Nazareth
kött och blod!’ Orden äro kanske allvarsamma — men
höviska? Knappast! Thorsson är också åtalad för hädelse
med nattvarden.”
Den 29 juni dömdes Thorsson för gäckeri med altarets
sakrament att böta 300 kr. Domen var mild men ändock
upprörande. ”Domen är i sin oförsynthet enastående i
Sverige, emedan det icke var författaren till teaterstycket utan
skådespelaren som dömdes”, skrev Arbetet samma dag. Och
dagen efter kom den ljungande artikeln under rubriken
”Sakramenskat”. ”Författaren till stycket går oantastad här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
