Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skomakaremästaren och fackföreningsledaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gelserna.1) En skoarbetare ansåg sig ha blivit orättvist
behandlad av Thorsson, då han, ehuru familjefar, icke fått
fortsätta sitt arbete hos honom. Och beskyllningen för
osolidarisk handling vidgades att gälla även fru Thorsson.
”Thorsson som agitator lärde ett och levde ett annat. Så
t. ex. uppträdde Thorsson och förfäktade lönens höjande
genom organisation men han tillät sin hustru att arbeta i
skrädderi och undertrycka lönen för de manliga skräddarna”.
Thorsson värjde sig manligen. Det var för litet att göra
i verkstaden, därför kunde han icke ge arbete åt skoarbetaren.
Som arbetsgivare hade han för övrigt rätt att antaga och
avskeda arbetare. Bad närvarande gesäller vittna, om han
i något avseende brutit prislistan. Ett flertal upplyste då,
att Thorsson aldrig betalat under, men väl över denna.
Thorsson blev rentvådd och föreningen lät vid diskussionen bero.
Anklagelsen mot fru Thorsson lade Thorsson själv fram för
skräddarefackföreningen. Hustrun blev lika rentvådd som
mannen. Med fru Thorssons skrädderiarbete hängde så
samman, att det under ekonomiskt brydsamma situationer
var nödvändigt för familjens livsuppehälle.
Agitationsre-sorna underminerade tidtals ekonomin.
I ”Skomakarnes Facktidning” var Thorsson från
begynnelsen en flitig medarbetare och hans bidrag voro icke blott
av lokal art utan stundom även artiklar. 1889 skrev han
sålunda en längre, klarsynt och utredande artikel om
”revolutionen inom skomakeriyrket”, som vittnade om den unga
författarens skarpa blick för utvecklingen inom yrket. Med
den revolution maskinerna åstadkommo även inom
skoma-keriet menade Thorsson, att yrket mer och mer lösgjorde sig
från hantverksstadiet och droges in i storindustrien. Först
uppfunnos maskiner att nåtla med, sedan att bottna med.
Maskinskodonen från utlandet, särskilt från Tyskland, höllo
’) Facsimile av protokollet sid. 122—124.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
