- Project Runeberg -  F.V. Thorsson. En minnesskrift /
202

(1926) [MARC] Author: Ivar Vennerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parkföreståndaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

soligt vilohem. Bevara vår Folkets park i fortsättningen
som nu!”

I de orden inneslöt Thorsson sitt testamente till Ystads
arbetare. Han kände väl själv att hans arbete som
parkföreståndare snart var fullbordat. Det offentliga arbetet tog
honom mer och mer fången, riksdagsmannen blev
civilkommissarie och banko fullmäktig för att sedan fortsätta vidare.
Allt kortare blevo hans besök i Folkets park, allt färre de
stunder han kunde rycka loss från de många krävande
offentliga uppdragen. 1916 fann han omöjligt att längre fungera
som parkföreståndare. Han bröt upp från sitt lilla trånga,
men trevna hem i parken sedan 20 år och flyttade in i det
rymliga och vackra hem han själv byggt åt sig och mor Anna
för den ålderdom som var i antågande. Men alltid tänkte
han med glädje tillbaka på tiden i parken. Med sanning har
den blivit kallad hans livs idyll. Och kort före sin död
yttrade han till läkaren: ”Då jag gick i Folkets park och bröt
mark och ansade mina träd, då mådde jag bäst.”

Thorssons testamente kom icke i orätta händer. Det arv
han lämnade efter sig till Ystads arbetare, har icke blivit
förspillt. I parken följas de goda traditionerna från
Thorssons tid av hans vän och medarbetare Anders Jönsson. I
sommardagarna, sedan den gamle parkföreståndaren myllats
ned under kyrkogårdens ärevördiga och lummiga träd, hände
det att en stor kulturmässa hölls i hans stad, och att en av
de stora musikaliska festerna hölls i hans Folkets park. Där
skulle Sven Kjellströms stråkkvartett spela. Kjellström
kände sig ängslig. Hans kvartett hade aldrig spelat ute,
och han var rädd att kammarmusikens spröda och intima
stämning skulle brytas sönder av den stora folkmassan ute
i parken. Det behövdes bara ett litet manande ord och i
■dödstystnad lyssnade den tusenhövdade skaran av arbetets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 14:14:12 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/withorsson/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free