Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nekade att göra detta och behöll teckningarna för att rädda dem, men då Wahlbom
1848 återkom, begick Hjalmar Ling af öfverdrifven samvetsgrannhet det misstaget
att återställa hela samlingen till konstnären, med undantag af några få teckningar.
Den har spårlöst försvunnit, säkerligen förstörd af Wahlbom själf.
1 jämförelse med de i Paris för herr Dubois och firman Orr utförda
handtecknings- och akvarellserierna torde de alster inom dessa konstarter, som
kommit till Sverige, utgöra ett fåtal. Nitton sådana arbeten inköptes 1841 och 1842
af konstföreningen. De utlottades i vanlig ordning och hafva väl sedan dess
mer än en gång bytt ägare, hvarför det blefve ganska svårt att numera
uppsöka dem.
Af Wahlboms oljemålningar afyttrades de flesta i Sverige. De viktigaste äro
nämda i det föregående. Ensamt af konstföreningen inköptes under åren 1842—55
25 stycken. Men få af dem hafva kommit till våra offentliga samlingar, de flesta
finnas i enskild ägo, och äfven här gäller det, att uppletandet af dem numera erbjuder
icke ringa svårigheter.
År 1889 anordnade Sveriges allmänna konstförening en utställning af Wahlboms
arbeten, som dock icke blef så fullständig som önskvärdt varit. Intrycken af
densamma hafva naturligtvis i hög grad bleknat under de år som förgått, och jag måste
därför här lämna ur räkningen de på densamma förekommande arbeten, som jag icke
sedan dess återsett. Om sålunda min kännedom om Wahlboms konstnärliga alstring
är ganska ofullständig, tror jag den dock vara tillräcklig för att på densamma grunda
ett allmänt omdöme om hans konstnärliga betydelse.
Utan tvifvel hör Wahlbom till de rikast utrustade konstnärer, som funnits i vårt
land under det förflutna århundradet. Men lika obestridligt är, att hans begåfning
icke åt något håll blef fullt utvecklad till hvad den under gynnsammare
omständigheter skulle kunnat blifva. Detta berodde icke ensamt på de ogynnsamma
betingelserna för utdanandet af hans gryende konstnärsanlag, på de många yttre
motgångarna i hans lif och på hans tidigt brutna hälsa. En medverkande orsak var äfven
hans egen brist på själfförtroende, hans underskattande af sin begåfning och af sina
arbeten och den härmed sammanhängande benägenheten att följa impulser utifrån.
Det område, som Wahlbom såsom konstnär först fullt behärskade och för hvilket
han af naturen var danad, var framställningen af människan i hennes rent fysiska
vitalitet. Huru ofta grep han icke efter en tragisk verkan, sökte höja sig till att
åskådliggöra den stora kraften i kämpande viljors och mörka lidelsers brottning —
och huru stannade han icke i det i och för sig våldsamt kraftiga anloppet vid
framställningen af blindt, onyanseradt raseri och vid atletiska musklers elementära
kraftutveckling! Han har inom detta område två stora egenskaper, den ena den, om jag
så får säga, impressionistiska blicken för det ögonblickliga momentet, grundad på den
noggrannaste observation af rörelsen ut i dess yttersta konsekvenser, den andra ett
vaket sinne för det stolta och liniesköna, som åt hans kompositioner stundom gifver
{+92+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
