Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att så skett vid Kärnan i Stockholms slott, finner man vid
granskningen af slottets mantalsregister.1 I registret för 1560, det äldsta
kvarvarande, möta inga fångar; att sådana likafullt funnits, intygas dock
af rubriken: »Profos och Stockaknechter», af hvilka den förre hette
Kl. Biuren, och de senare voro ej mindre än åtta; samtliga hade —
tydligen för sin beklädnad i tjänsten — fått »fårskinn». Men i registret
för 1563 i september förekommer följande förteckning: »Fångar uti tornet
och vaktkamrar 14, fångar uti bultarbetet vid smedjan 5.» Några veckor
senare förtecknas 12 fångar »uti tornet och uti cammaren och bulter»,
likasom en månad längre fram 14 fångar »uti tornet och i vaktkambrar
och uti bulther». I veckan d. 22 nov. finner man upptagna 7 fångar
i tornet, 5 i vaktkammaren och 4 i bulter. I »mantalet opå alle Kongl.
Maj:ts skepper, styrmenn och alle embedsmän, som nu äre uti
Skepps-gården, år 1563» och som börjar med namnen på »Gårdsens höfvidsmänn»,
förekomma slutligen ock efter »timmermenn af staden 12» anteckningen:
»Fannger i tornen 10». Dessa uppgifter återfinnas i den ena efter den
andra af ifrågavarande register, ehuru med växlande siffror. Och i
registret för slottet i sept. s. å. läses: »juthefanger 45, tyske knechtefånger
25; bultekarlar 6; allehanda fanger uti tornet, som kost bekommit hafva, 12».
Det är således tydligt, att i slottsfängelset förvarades både
missgärningsmän och krigsfångar samt att de förra voro fördelade på tre
olika håll: i själfva tornet, i särskilda »vaktkamrar» och i smedjan,
hvilken sistnämnda plats tvifvelsutan är densamma, som sedermera under
namnet Smedjegården kommer att både omfatta och beteckna hela
fängelset. Att de härstädes arbetande fångarne varit de svåraste
förbry tarne torde kunna slutas där af, att de arbeta »i bulter» eller med
andra ord: att de belagts med järn, därifrån de ej ens under arbetet
i smedjan befrias. Vidare ser man, att fångarne »i tornen» redan nu
börjat sysselsättas i skeppsgården, hvilken dock ännu icke flyttats till
nuvarande Skeppsholmen.
De drag ur Stockhoms slotts fängelseförhållanden, vi härmed
iakttagit, återfinnas äfven under följande tider, om än med smärre
skiftningar. Hofregistret 1590 »opå penningelönen allene» upptager under
rubriken »Ståckeknechter» tio namn, af hvilka det främsta tillhör
»riks-profossen» Hans Munster eller, som han annorstädes nämnes, Hans van
Mönster, det andra hans »lutinant», aflönad med 10 dir och de följande
åtta deras med 4 dir hvar aflönade knektar1 2. Af löningslistan d. 29 nov.
1592 ser man, att riksprofossens löneförmåner bestodo af 20 daler i
penningar, 8 pund spannmål, en klädning, 4 U humle, 1 t:a salt, V2 t:a
smör, 1/2 t:a lax, V2 t:a torsk, 1 t:a strömming, 6 ’tb torrfisk, 1 st. oxe
och 4 st. får, samt dessutom till en dräng 2 dir i penningar och 6 alnar
kläde. Månadslängden 1577, som börjar med hr Göstaff* Baneer, 57 daler,
och hr Pontus De la Gardie, 45 daler, slutar med att upptaga »stocke-
1 »Mantal oppå Kongl. Majrts hoffolck, som bespisata af köket och källaren» . . .
Från 1560, spridda år. — Slottsarkivet.
2 Hallenberg anf. st. 2, 524, anser, att riksprofossen i tjänsteställning »hade någon
likhet med» krigsjiskalen i senare tider. I allmänhet kallades tiskaler och
upp-syningsmän profosser. Landsprofoss var sålunda lika med landsfiskal. Riks- eller
generalprofossen kallas ock generalgevaldiger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
