- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
3

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett djupt ärr efter fallet. Läsaren påminner sig kanske huru
det gick precis på samma sätt med lille Karl, som hade
blif-vit hotad med smörj, «ifall han skulle gå och plumsa in och
komma drunknad hem> och värkligen fick en risbastu för
sin olydnad, fastän han sväfvat i lifsfara.’)

Karl Augusts farmor flyttade 1831 öfver till Finland,
och hennes älste son Carl Johan, som var född 1815 och
fått sin första militära uppfostran vid Karlberg, återvände,
han också, något senare till sitt fädernesland och ingick i
tjänst vid finska gardet i Helsingfors, där han passerade
graderna från yngre underofficer och ända till
öfverstelöjt-nant. Därefter transporterad till St. Michels bataljon,
kvarstod han som chef för densamma, när den finska indelta
militären år 1867 upplöstes och han fick afsked med
generalmajors rang. I Carl Johan Tavaststjernas väsen synes
modems stränga bestämdhet än starkare aksentuerats, om ock
den, såsom ju ingalunda är ovanligt, blandades med en stor
känslighet och lättrördhet. Men på samma gång hade
kri-gamoblessen gått i arf från fädernehållet och gifvit själfva
personligheten ett älskvärdt och vinnande chevalereskt drag.
Tack vare sin från båda föräldrarna ärfda talang att
poetisera och orera, gjorde den unge officeren stor lycka bland
societetens damer, både i hufvudstaden och vid de glada
sammankomster på landsbygden, hvilka vid den tiden ännu,
särskildt i Tavastland, voro så vanliga, och i hvilkas
tids-fcrdrif, vare sig dans och flirt eller musikaliska, dramatiska
och vittra nöjen, skimrade en sista återglans af traditionerna
från det bildade sällskapslifvets gyllene period i Sverge och
Finland.

Redan som officer vid gardet gjorde Carl Johan
Ta-vaststjema bekantskap med öfverjägmästaren A. F.
Gran-felts på Ryttylä dotter Fredrika Katarina, och en öm
böjelse uppstod mellan dem nära nog vid första
sammanträffandet2) — en böjelse som då endast ledde till en snart

*) De nya skridskorna. « Lille Karl», sid. 135 ff.

*) I ett bref från mars 1837 omtalar Fredrique Granfelt för en väninna
att hon vid ett besök i Helsingfors gjort en promenad med fröken Hilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free