- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
153

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i handlingens tråd eller åtminstone eftertryckligt visa sig
höjd öfver alla intriger som partiet drifver; men han gör
ingenting annat än flirtar med sin syster och vet i ingen sak
hvad han egentligen vill. Mera framstår då intrigmakaren
häradshöfding Vahrman såsom den egentlige representanten
för fennomanin, men icke häller bakom honom ser man de
stora idéerna röra sig; och då motpartiet fullständigt saknar
någon, som för dess talan, så reducerar sig i grunden
språkfrågans ingripande till några fraser. Man kan icke betvifla att
Tavaststjerna velat i doktorns ord: «ett språk är mig inte nog;
jag behöfver mera att lefva för, jag vill ha ett land, ett land
att göra enigt och lyckligt!» — lägga innebörden af hela
dramats mening och den ideella motvikten till
intrigmake-riet. Men dessa ord stå ej i sammanhang med någonting
annat, de värka löst utkastade och ha ingen resonnans. Icke
häller kan man utan eftersinnande ur häradshöfdingens till
ett godt slut förda ränker läsa ut att Tavaststjerna i
partistriden, sådan den hos oss föres, ytterst ser mer eller
mindre tarfliga affärstransaktioner — hvilket han dock ville
ha fram. Med ett ord, det fosterländska anslaget var väl
menadt och prisvärdt, men utvecklades icke som det bort.

Betänkligast i konstnärligt afseende är i alla fall, att en
så svår konflikt, som kärleken mellan de två syskonen,
psykologiskt intager en så underordnad plats i dramat. Denna
konflikt är alldeles för viktig för att reduceras till en blek
bihandling, och hufvudhandling kunde den icke bli för själfva
idéns skull. De två handlingarna balancera hvarandra för
mycket och för litet på samma gång, och följden blir med
nödvändighet ett illa hopkommet och otillfredsställande slut.

Styckets stora förtjänster ligga i den lyckliga
teckningen af en del figurer, i den lifliga dialogen och i den
öfver-raskande habila scenföringen. Bredvid doktorns blodlösa
företeelse uppträder generalens brorson, den unge baronen
och hufvudstadsläkaren, med sitt altför lifliga blod — det
låter honom till och med gå miste om fideikommissariatet

— såsom en ur den lefvande värkligheten tagen glad och
godhjärtad bonvivant, hvilken är så full af äkta
Tavaststjer-naska witzar, däribland många ganska lustiga, att han icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free