- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
255

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mellan hungern och det medborgerliga anseendet, skådad
objektivt och resigneradt af en man, som öfvervunnit den,
som bränt sina skepp och med en belåtenhet, under hvilken
döljer sig den tröstlösaste ironi, ser sin ekonomi säkerstäld
och sina barns uppfostran betryggad. Det är en kulturbild
ifrån våra dagars Finland, hvars motiv ligger för nära till
hands för att vara nytt, men i alla fall af Tavaststjerna
blifvit på ett alldeles själfständigt sätt behandladt. Man har
anmärkt att, när skalden Arvid Oskar Fontelius kastade yxen
i sjön och blef prässombudsman, han icke redogör för de
hinder, som mött honom på den hederliga utkomstens väg,
och att han ju kunnat blifva tidningsman. Men det är här,
som Tavaststjernas egna erfarenheter gripa in. De hade
tillräckligt tydligt visat honom att en författare, åtminstone af
hans naturell, hade det ofantligt svårt att finna en
sysselsättning, där han skulle kunnat göra en värklig nytta och på
samma gång förtjäna en grundplåt för sin existens. Och
man kan så utmärkt väl tänka sig, särskildt med
Tavast-stjemas eget exempel för ögonen, att skalden Fontelius
trots alt, hvad den förnumstiga kritiken menade, helt enkelt
icke lämpade sig såsom medarbetare i en tidning. De
försök, som Tavaststjema i detta syfte gjorde i Helsingfors,
hade icke utfallit synnerligen väl; arbetet på en
redaktionsbyrå var honom osympatiskt — och skulle alltid blifva
det — redan på den grund, att han kommit in i ett lif, som
icke lät sig bindas af regelbundenhetens bud. Dessa
erfarenheter, förstärkta genom en på förhand fattad antipati
mot journalistiken hos oss, kom honom att betrakta en
tidningsredaktion såsom uteslutande i behof af språkpolitiker
och såsom icke inrymmande någon plats åt den värkliga
skriftställaretalangen. Mången gång, när fantasiarbetet måste
tvingas att gå hastigt för att en bok skulle blifva färdig, hade
han säkert haft den känslan, som han skildrar när han
berättar om Fontelius: «I rummet bredvid stod mitt stora
skrifbord, och vid det satt jag timmar, dagar och veckor
under fåfänga ansträngningar att skrifva färdig min bok, på
hvilken förläggaren redan betalat ut honoraret till två
tredjedelar. Min hjärna sved, mina fingrar slöto krampaktigt om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free