Note: This work was first published in 1988, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sibirien är längs banan. Blott mindre stycken ha hittills varit
sammanhängande skog — alltid blandskog och af små dimensioner —
ofta nog parkartat öppen med naturlig äng mällan träden.
2 sept. Har blifvit grundligt förkyld, men botar mig med
kok-hett té och vodka i sympatisk blandning. Alltjämt fint höstväder.
Samma glesa blandskogar med gulnande björkar, vanl. tall,
cembra-tall, lärk (L.sibirica), asp och videsnår som förut. Lite mera kullig
terräng. Ibland se vi i söder låga höjdsträckningar, som antyda
bergskedjor. Efter 7 dygns oafbruten färd fr. Petersburg ha vi hunnit in
i guvernementet Irkutsk, alltså ung. till midten af Sibirien.
Värk-ligen imponerande landmassor! Man får en påtaglig och konkret
uppfattning af dimensionerna hos vår planet genom en Sibirienresa. Att
dygn efter dygn ila genom dessa ofantliga landskapsvidder börjar
på mig värka inte blott som praktisk geografi utan nästan som en
astronomisk demonstration af planeten Tellus. Allt är i stora drag:
t.ex. två dygn genom stepplandskap, tre dygn genom skog; när det
gäller floder, så är det jättefloder, som plöja sina mäktiga vägar
genom ödemarkerna. Sibirien värkar på mig, så som jag föreställer
mig Nordamerika före de hvitas ankomst. 1 dessa väldiga ödemarker
tycker man att mammut och uroxe alltjämt skulle kunna finna en
fristad. Med undantag af några minuters promenad då och då på
stationerna ha vi nu suttit i kupén en vecka. Följden är, att vi alla tre
börja lida af förstoppning! Utefter hela sibiriska banan tyckas judarna,
utgöra 50% af befolkningen, — vidriga typer. Man förstår, att
ryss-arne ibland roa sig med judeförföljelser. Det borde vara skottpängar
på dem, så obehagliga äro de ryska judarne. I guv. Irkutsk höjer sig
banan och landet blir lite mera kuperat. Skogen blir gröfre och
lärkträden vanligare. Ingenstädes i Sibirien har jag hittills sett enhetliga
skogar utan alltid blandskog och nästan hela tiden björken
dominerande till antal, tall och lärk till storlek, ofta af remarkabla
dimensioner. Ingenstädes har skogen varit så tät att icke en rik
undervegetation af gräs och örter frodats som en sammanhängande matta
mällan stammarne. Såg idag 2 stora örnar. På aftonen så sjuk och
eländig, att jag bjöd Warrington och Nyström på min begrafning i
Irkutsk följande dag. De började genast i »likets» åsyn dela mitt lösöre.
3 sept. Tack vare en mammutdosis af aspirin sof jag hela natten
och vaknade någorlunda kry, hvadan vi uppskjuta begrafningen
tillsvidare. Vi befinna oss nu på högsta punkten af hela Sibiriska
banan d.v.s. å sträckan Tsjeljabinsk — Irkutsk — blott 584 m. —
och nu går det neråt mot Mandschuriet. Landet, som förut varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
