Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ctammam.
Mitt mörka öga eldigt var,
Min panna öppen var som dagen,
Min mun, hvart drag ett uttryck bar
Af snille, fägring och behagen.
Rak var min växt som liljans stam,
Elastisk, full den höjda barmen,
Linongen kring mitt väsen samm,
Ej hvitare än runda armen.
Ni ser hur aftonsolen bär
En rodnad, som så matt försvinner,
Och under löfvets skuggor der
Ni mognade Castanien finner:
Så var min kind, så var min lock:
Men sjelf så sorglös jag ej kände
Hur jag bland ynglingarnes tropp
Ett ömt begär, en täflan tände.
Så flög min första ålders Vår:
Ån obestämdt jag Ögat vände,
Då Astrild, dold i mina spår,
Försåtligt bågan mot mig spände.
Hur manligt skönt var Elmars skick,
Hans röst så ljuf som lyrans toner,
Och för hans kärleksfulla blick
Jag velat offra verldens throner.
Fru fV. Verser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
