Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isn Blomma.
(Öfvers. efter Burns.)
U ve! du lilla täcka blomma,
Så blygsamt gömd i gräsets bädd.
Med detta ljusblå öga fromma,
Med denna stjelk så späd och rädd.
Jag icke dig vid plogen såg,
Förr’n fälld du ned i mullen låg.
Med purpur prydde dig naturen,
Du våra ängars diamant;
Hur blef du hit af ödet buren
Från tufvans famn, från kullens kant,
Der du mot fjärilns kyssar log,
Då våren nyss sin spira tog?
Nu denna sorglöst glada lärka,
Din granne och din ungdomsvän,
Skall icke mer din krona märka,
Ej sväfva skämtande kring den;
Hon med sin kräfva spräckligt grann
Dig ej i gräset böja kan.
När hon sig upp till molnen höjer
Och helsar Österns ljusa drott,
Du vissnad ned ditt hufvud böjer,
Förgängligheten blef din lott:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
