Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sant gudarna äro dig gunstiga, att du sannerligen
trodde mig vara död.
Inge aflade eden och Arnliot mottog hans
hand. Men han stannade icke länge hos dem, utan
red strax därpå hem.
När han berättade för Ragna, hvilken
förklaring han erhållit på Rossbol, omtalade hon, att
rykten om Arnliots död gång efter annan
kommit äfven till hennes öron. En gång hade till och
med hon känt sig frestad sätta tro därtill, emedan
uppgiften bestyrkts af en köpman, som vistats i
Holmgård och Visat sig väl underrättad så väl om
förhållandena i Gårdarike som i Miklegård.
Arnliot skulle hafva blifvit dödad, sades det, af en
uplänning, hvilkens broders baneman han var.
Arnliot förstod nu, att det pratlystna och
tu-sentungade ryktet förblandat Havald Ingarssons
namn med hans. Då hans egen moder varit nära
att sätta tro därtill, hvarför skulle icke då också
andra verkligen kunnat göra det?
Af Torar lagman behöfde han icke begära
någon förklaring. Huru ryktet uppkommit, visste
han ju nu, och huru denne behandlat Helga, hade
han ej att skaffa med. Dock hade han fått ett
sår, som kanske aldrig skulle läkas.
En tid gick han ensam på Gällö, men
dagarna blefvo honom för långa, och han började
deltaga i de ungdomsnöjen, som erbjödos. Han
ville ej låta sina fiender glädjas öfver, att han fått
en hj är tesorg.
Präktigt utstyrd var han alltid, då han deltog
i lekarna, och kunde därför ej annat än väcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
