Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIII.
J^y /m?e SmS° fram emot norska gränsen.
Ständigt högre upp bar deras färd.
Ända till Äre följande älfven, hvilkens breda fåra
än bildar små speglande vatten, än bryter sig i
forsarnes skum, drogo de vidare genom mörka
skogar och mellan blånande sjöar fram efter stora
härvägen, hvars rasteställen voro utmärkta af de
gamla, grånade och mossbeväxta sälohusen, nu
stälda i skuggan af de nya, som, hvitglänsande
af frisk furu, konung Olof uppfört under sin färd.
Vägen var icke mera upplifvad af krigarföljen.
Hade Arnliot icke då och då mött någon ensam
vandrare, som från Norge färdades öfver till
Svearike, och af denne blifvit upplyst om, att
konung Olof, sedan han nu öfvergått gränsen,
långsamt tågade ned mot Veradalen, samlande sina
spridda skaror och väntande hjälp från det
mellersta landet, där han hade sina bästa
anhängare, skulle han nästan kunnat frukta att komma
för sent till drabbningen. Men oafsedt dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
