Ymer / Årgång 1 (1881) / 89 (1882) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Sällskapets förhandlingar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sällskapets förhandlingar.

——

Sammankomsten den 18 Februari 1881.

Förhandlingarna leddes af sällskapets ordförande, frih. Nordenskiöld.

Amanuensen Montelius redogjorde för den resa, som han år 1879
företagit på Sardinien, och för de vigtigaste förhistoriska fornlemningarna
på denna ö. Bland de talrika vapen och andra föremål af brons, som
anträffats på Sardinien, ådraga sig de ovanligt långa och smala svärden
samt en mängd menniskobilder särskild uppmärksamhet. Svärden hafva
tydligen icke varit använda på vanligt sätt, utan äro att betrakta som ett
slags votiv-svärd; man ser ännu på många af dem lemningar af det bly,
med hvilket de varit fästa i sten med spetsarne uppåt. De jemte dessa
svärd flere gånger funna menniskobilderna af brons, af hvilka teckningar
visades, äro i flere afseenden märkliga; en af dem har två par ögon och
två par armar. I allmänhet äro de på Sardinien funna bronserna af
egendomliga former, hvilka ej förekomma på Italiens fastland; några af dem
likna de grekiska. De af Sardiniens fasta fornlemningar, som hafva ådragit
sig största uppmärksamheten, äro »Nuragherna», stora, runda tornlika
byggnader af ohuggen sten, hvilkas beskaffenhet förtydligades genom förevisade
teckningar. Man har länge varit af olika meningar om dessa byggnaders
bestämmelser, om de varit tempel, grafvar eller boningar. Deras stora
likhet med de i Terra d’Otranto vanliga »Truddhi», hvilka ännu användas som
boningar, synes emellertid jemte andra omständigheter tala därför, att äfven
nuragherna varit bostäder.

I anledning däraf, att nyligen i tryck omtalats en »Kapomsegling af
Vivaldi 1291», hvilken således skulle med nära 200 år hafva föregått den
af Bartolomeo Diaz verkställda, och då sannolikt denna uppgift väckt
uppseende och undran, redogjorde kanslisekreteraren Nordström för detta ämne. Så
väl af den uppsats, hvilken tysken Pertz år 1859 därom utgaf, som af de
kommentarier, hvilka af fransmannen D’Avezac samma år fogades till denna
uppsats, framginge, att genuesarne Thedisio d’Oria och tvenne bröder Vivaldi
visserligen 1291 eller omkring den tiden med tvenne fartyg företogo en färd
från Medelhafvet i afsigt att kringsegla Afrika och framtränga till Indien,
men att detta företag fullkomligt misslyckades. Efter ett haveri i närheten
af Marokkos södra gräns återvände det ena fartyget under d’Orias befäl. Det
andra med bröderna Vivaldi fortsatte sin resa, men kom sannolikt ej längre
än till trakten af Senegal, där de qvarhöllos af invånarne. Ingen af
fartygets befäl eller besättning återkom, men en sista ättling af de förolyckade
anträffades i dessa trakter år 1455 af en genuesisk sjöfarande Antonio
Usodimare. Efter år 1859 synes man ej hafva gjort någon upptäckt, som
kan medföra ändring i det nu angifna resultatet; åtminstone finnes ingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>