32 (Ymer / Årgång 2 (1882))

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bidrag till kännedomen om tschuktscherna, af Osc. Nordqvist. - 3. Några af tschuktschernas geografiska begrepp - 4. Uppfattning af naturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven denna udde och Berings sund[1]. En utaf de i Berings sund
belägna Diomed-öarna kallas af dem Imadlin, St. Lawrence-ön Engoe.
En inföding från byn Irgunnuk, i närheten af hvilken Vega hade sitt
vinterqvarter, berättade mig, att tschuktscherna kalla amerikanska
kusten vid Berings sund Keúmin. Norr om Keúmin, på andra sidan
om en vik skulle Tékkān ligga. Måhända är detta sistnämnda landet
norr om Kotzebue Sound? De amerikanska eskimåerna kallas af
tschuktscherna yekergaúli eller troligtvis riktigare uttaladt yekergaudl’i,
som är pluralformen af yekergaudl’in. Detta ord är härledt ifrån yekergin
(= mun; dl’in, -udl’in, adl’in och edl’in äro i tschuktschiskan mycket
vanligt förekommande substantiviska härledningsändelser. Att
tschuktscherna härledt sin benämning på eskimåerna från ordet yekergin (=
mun) är mycket lätt förklarligt af vesteskimåernas bruk att insticka
fyrkantiga eller runda bitar af trä eller andra ämnen uti mungiporna. Att
denna förklaring är riktig bevisas deraf, att tschuktscherna ofta, då de
tala om detta folk, för att förtydliga, att de mena eskimåerna, peka med
fingrarna på mungiporna. Samme tschuktsch från Irgunnuk berättade
äfven, att norr ut från tschuktschernas land finnes ett land, som han
kallade L’ódlin. Enligt hans utsago brukar halsbandslemmeln (Cuniculus
1. Myodes torquatus) ibland komma derifrån öfver isen till deras kust.

*

4. Uppfattning af naturen.

Med stjernhimmeln äro tschuktscherna väl förtrogna, och jag har
sett dem med stor skicklighet begagna sig af denna kunskap för att
finna vägen om natten på den enformiga tundran. De hafva namn
både för stjerngrupper och för enskilda stjernor. Dessa äro till en
del tagna från djurverlden. Sålunda heter, enligt en tschuktschs
uppgift, stjernbilden Cassiopea Mél’utankin, en härledning af ordet
Mél’otadlin, som betyder hare. Enligt en annan uppgift skulle samma
stjernbild heta Úmkan, en derivation af ordet Úmku = isbjörn. Orions
bälte kallas Ráu = hvalfisk. En del stjernor benämnas efter deras

[1] I anledning häraf ber jag att få fästa uppmärksamheten vid följande yttrande af N. Witsen (Noord en Oost Tartaryen, Eerste Deel, Tweede Druk, Nieuwe Uitg. (Amsterdam 1785) pag. 159): »Dat het woord Peque voor en snelloopende Rivier, zoo in’t Noorder Amerika, als in Noord Asia, bekent is; en dat zoo wel in Japan en Jesso, als in Amerika, by de Zon gezwooren word, getuigt ook gemelte de Groot,» Som bekant råder i Berings sund tidtals en ytterst stark ström. Måhända har det deraf erhållit sitt namn. Så vidt jag vet, förekommer ordet Peek dock icke som nomen appellativum uti tschuktschiskan.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ymer/1882/0038.html

		Ymer / Årgång 2 (1882) / 32 (1882) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|