Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7-8 - Den amerikanska nordpolsexpeditionen under De Long 1879—1881, af Anton Stuxberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÖT AMBBIKAN8KA H0BDP0LSKXPID1TI0HKN UNDEB DE LONG 1870—1M1. 227
forspändes två lätta S:t Mikaels-slädar att draga en större massa
for-nödenheter, som funnos utom dem, hvilka för framtida bruk voro
packade på de fem stora slädarna. Hvarje man hade för egen del
packad i någon af båtarna en kappsäck, innehållande en omgång
underkläder, ett paket tändstickor, en kaka pressad tobak, ett reservpar
snöbrillor och ett reservpar stöflar.
Den 17 juni kl. 6 e. m. begynte de skeppsbrutne återtåget öfver
isen. För att de skulle undgå det starka solskenet om dagen, hvilket
kunde föranleda snöblindhet, bestämde De Long, att de skulle
använda dagarne åt hvila och resa om nätterna. Ordningen var
uppgjord på följande sätt: kl. V25 e. m. samling och frukost och en
timme senare, kl. V26, uppbrott; kl. 12 midnatt en half timmes rast
och middag; kl. 6 f. m. halt för att intaga souper och gå till hvila.
De voro fördelade på fem tält, som voro 9 fot långa och 6 fot breda
och rymde hvardera 7 man tätt packade intill hvarandra. Hvarje
tält hade sin lilla eldstad, sin kokapparat och sin kock med ett
biträde för att hämta snö och framtaga lifsmedlen. Till hvarje tält
hörde dessutom ett Mac Intosh-täcke, som utbreddes som en matta
att sofva på. Sofsäckarna voro gjorda af renskinn klädda med
säl-skinn eller bomullsväf. Hvarje båt hade sin utrustning af åror,
nödiga redskap för reparerandet af uppkommande skador, samt
ammunition för skjutvapnen.
Återtåget anträddes under föga uppmuntrande utsigter, såsom
synes af Danenhower’s följande skildring. »Vi hade order», berättar
han, »att hålla kursen syd 17° vest på kompassen, d. v. s. rättvisande
syd. Jag bör nämna, att båtkompasserna blefvo afsigtligt lemnade
qvar, emedan kaptenen sade, att han föredrog fickkompasserna. Vi
egde sex förträffliga Richie-båtkompasser, som om bord städse voro
till hands för påkommande behof, men de blefvo som sagdt
qvarlem-nade då vi bröto upp, hvilket visade sig vara till stor förlust för oss
framdeles. Hvarje båt hade blifvit försedd med en halstalja, ankar
och dragg. Naturligtvis lemnades ankaret och draggen qvar, men
hvalbåten behöll sin halstalja, hvilken sedermera befans vara till
särdeles stort gagn. Marschordningen var följande: — Alle man, med
undantag af ett särskildt parti om fyra, hade att framdraga l:sta
kuttern till första svarta flagg, som blifvit planterad af islotsen
Dun-bar, hvilken gick förut för att utvälja bästa vägen; sedermera skulle
2:dra kuttern och hvalbåten samt transportslädarna föras till första
stationen så skyndsamt som möjligt. Medan detta pågick, hade det
särskilda partiet om fyra man att framföra S:t Mikaels-slädarna, som
voro lastade med extra provisionerna, och de sjuka med sjuksläden
hade också att förflytta sig till angifna plats. Chipp var upptagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
