Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det minsta slaget kanoter, de omkring 15 fot långa begag-
nas vid rodd i grundare farvatten.
Infödingarnas vigligaste och så godl som enda verktyg äro’ de
förut omtalade yxorna. Vid kapten Wilsons ankomst till öarna, egde
endast Abba Thulle en sådan yxa af jern; alla andra yxor voro
förfärdigade af lås-stycket hos jättemusslan (Tridacna gigas), som var
väl slipadt och med rep af kokosfibrer fast på ett vinkelböjdt
träskaft. Yxorna behålla ännu samma form, men musselskalen äro nu
allmänt ersatta af europeiska jernmejslar. Yxan, liksom betelkorgen,
är Palau-mannens oskiljaktige följeslagare; han bär den hängande
öf-ver ena axeln, ständigt till hands vare sig det gäller att klyfva en
kokosnöt eller att utföra något mera kompliceradt arbete.
Nedanstående figur föreställer en yxa från Palau, som tillhör Historiska museum
i Stockholm.1
Husgerådet består af fat och skålar af trä, rödmålade och inlagda
med perlemor, samt skedar och koppar m. m. af sköldpadd. Innan
de europeiska skeppen infört jernkittlar, försågo qvinnorna från
distriktet Ejrraj hela Palau med lerkärl. De olika distrikten bedrifva
nämligen olika industrigrenar: prydnader för qvinnorna tillverkas
sålunda i Arekolong, kanotsegel på Pililu o. s. v. - Ett ganska
utveck-ladt varubyte mellan ögruppens olika delar blir häraf en följd.
Seden fordrar t. o. m., att ingen använder ett föremal, som han sjelf
tillverkat; detta måste han sälja och köpa livad han sjelf behöfver
af andra.
Bland vapnen spela naturligtvis de europeiska skjutgevären nu-
1 Figuren är lånad från Scert/jes forntid af O. (text. sid. Tö), der
den är intagen för att visa huru en del af flintyxorna från vår egen stenålder
antagligen varit skaftade. Äfvcn i Lunds universitets etnografiska museum finnes
«n dylik yxa.
Vmtr,ISHi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
