Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan det nämnda berget å nyo passerats, anlände expeditionen välbehållen
till Zai-dam. Härifrån är Przewalskis sista bref skrifvet den 8 aug. 1884.
Hans afsigt var då att begifva sig till vestra Zai-dam, der upprätta en ny
depot och tillbringa vintern med landets undersökning. Uppbrottet dit skulle
ske först i slutet af augusti, då man såg sig nödsakad att invänta höstens
inträdande och dermed försvinnandet af de för kamelerna ytterst skadliga
bromsar och flugor, som hafva sitt tillhåll i Zai-dams sumpmarker.
En indisk pundits rssa i Tibet. 1 sammanhang med redogörelsen
för öfverste Przewalskis senaste resa, böra vi ej underlåta att omnämna de
färder, som den indiske punditen A—k under loppet af fyra år företagit i
Tibet och hvarigenom’ ytterst vigtiga geografiska upplysningar vunnits om
detta hittills så litet kända land.
Sedan ungefär tjugu år tillbaka använder den indiska topografiska korpsen
för undersökningar i de till brittiska väldet gränsande områden, hvilka
äro tillslutna för europeer, infödda rekognoscörer, vanligen kallade punditer.
Med detta ord betecknas i allmänhet lärda hinduer; dock ega de infödda
topografema ej den i Indien nu meddelade universitetsbildningen, utan tagas
bland personer, som stå på den bildningsgrad, som besittes af byskolmästare
o. dyl. De inläras att taga höjdobservationer och astronomiskt bestämma
latituden samt åläggas framför allt att noga iakttaga vägens riktning och
längd från ställe till ställe och derom göra anteckningar. Deremot ega de
ej de insigter, som fordras för att reducera gjorda observationer och på
grund af dem upprätta kartor; ej heller får man af dem vänta de
upplysningar om land och folk, som bildade europeiska resande kunna lemna.
Till följd af den fiendtliga sinnesstämningen hos de folk, som omgifva
Indien, har man ansett rådligast att icke tillkännagifva dessa punditers namn,
åtminstone ej förr än de blifvit pensionerade; deras verkliga namn äro
derfor kända blott af deras chefer, och allmänheten känner dem endast under
hvaijehanda pseudonymer, vanligtvis bokstafsbeteckningar. Den nu ifrågavarande
punditen kallas sålunda A—k. Hans resor äro så märkvärdiga, den
ihärdighet och pligttrohet, han dervid ådagalagt, så beundransvärda, att
berättelsen derom väl förtjenar läsas med intressel.
Redan under åren 1865—75 hade åtskilliga af dessa infödda
topografer »i flere riktningar undersökt södra Tibet, #ett land, som sedan 40 år
tillbaka varit absolut tillslutet för europeer. Af det föregående hafva vi
sett, att Przewalski för fjerde gången måst afstå från att intränga i det inre
af landet; ännu mindre har detta lyckats för den österrikiske resanden
Széchényi, engelsmannen Gill, de franska missionärerna Desgodins ©ch
Durand m. fl., ehuru vigtiga upplysningar om gränsgebiten af dessa forskare
blifvit lemnade. Tibets hufvudstad Lhasa har ej besökts af någon europé
sedan år 1845, då de bekanta missionärerna Huc och Gabet derstädes
an-höllos af de kinesiska myndigheterna och under truppeskort återfördes till
Kanton. Då alltså ofantligt mycket återstår att fullständiga i vår
geografiska kännedom om landet, affärdade general Walker, chef för indiska
kartverket, den nämnde punditen A—k med order att tränga tvärt genom * i
1 Redogörelsen för den nämnda resan är här meddelad efter ett föredrag
i R. Geographical Society af general J. T. Walker, »late Surveyor-General of
India» (Proceedings of the R. Geogr. Soc., Febr. 1885) och en uppsats i
Peter-manns Mittheilungen (1885, h. 1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
