Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ofvanstående siffror angifva emellertid endast statstelegrafen, men
finnes vid sidan af denna i följande länder en telegraf, förenad med
jernvägame eller i enskilda bolags händer, och af hvilken allmänheten
äfven har direkt eller indirekt nytta. Bemälde telegrafs utsträckning
är i somliga länder ganska betydlig, såsom följande tabell, äfven den
för 1882, visar:
Låntrd i km.
, Stater. af
linier ledningar
Belgien *. 1,190
Frankrike 12,998 76,787
Italien 1,605 21,091
Ryssland 26,704 55,677
Storbritannien och Irland — 20,027*
Sverige 4,140 10,302
Norge 1,501 2,972
Österrike 12,264 29,957
Ungern 932 18,208
Hvad Europas undermttensnåt beträffar, är kabelutvecklingen
så rik och mångförgrenad, att den icke allenast medgifver denna
verldsdel att korrespondera med andra verldsdelar, utan äfven alla
dess öar af någon betydenhet att så göra med fastlandet och delvis
äfven med hvarandra. Så har Storbritannien och Irland ett
tvåfal-digt nät af undervattensledningar: ett inre, mellan de båda landen
och deras öar och tillhörigt staten, och ett internationalt, som eges
hufvudsakligen af enskilda sällskap och som fäster öriket vid
främmande länder och verldsdelar. Det först nämnda har, när man
bortser från sjelfva vik- och flod- eller flodmynningskablarna, en fyrfaldig
utveckling. En bland dem träffas i S:’t Georgeskanalen, Irländska
sjön och Nordkanalen, och förmedlar telegramvexlingen från Irland * i
som nu. Ursprungligen anlades nämligen telegrafledningarna här af privata
bolag — första nämnvärda linien i England och på samma gång i hela Europa
uppsattes 1837 i London mellan Euston Square—Camden Town — men dessas
handhafvande af telegrafförvaltningen väckte allmänhetens misshag, hvarföre
parlamentet genom särskilda lagar af åren 1868—70 beslöt de privata liniernas
inköpande och telegrafens förvandlande till statsmonopol. I Förenta Staterna har
i detta fall utvecklingen försiggått i en alldeles motsatt riktning. Der infördes
telegrafen till en början af staten sjelf, som dock snart lemnade’ densamma 1
åt den enskilda företagsamheten. Men äfven här hafva, såsom ofvan är
på-pekadtj talrika röster höjt sig mot den privata telegrafdriften, och 1866
befull-mäktigades regeringen af kongressen att för Unionens räkning inköpa telegrafen,
något, som dock ej kom till verkställighet.
1 I siffran inbegripes icke de enskilda jernvägarnes telegraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
