Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om lugnvädren, så erbjuder Wien det egendomliga och, så vidt jag
ännu har mig bekant, allena stående exemplet af en ort, der så väl
de starkaste stormar som det fullkomligaste lugn företrädesvis
inträffa vid nära nog samma tid på dygnet, nämligen vid eller strax
efter midnatt.
Hvad som hittills blifvit sagdt, rör endast fenomenets
uppträdande vid jordytan, i de lägsta luftlagren. Huru det förhåller sig
högre upp, derom har man sig icke mycket bekant, få grund af
några iakttagelser på ett fåtal höga bergstoppar samt, efter hvad som
blifvit mig meddeladt af herrar Ek holm och Hagström i Upsala,
på grund af dessa herrars observationer öfver molnens hastighet, synes
det icke vara osannolikt, att den ofta nämnda dagliga förändringen
i vindens hastighet högre upp i atmosferen är mer eller mindre
motsatt den vid jordytan vanliga. Vindens hastighet skulle således der
vara minst midt på dagen, störst deremot om natten — en sak, som
först påpekad af den tyska meteorologen HeUmann är, om den
bekräftar sig, af största betydelse för hela fenomenets rätta begripande
och uppfattande.
Det fenomen, hvars hufvuddrag vi i det föregående skildrat, har
man sökt förklara på flere sätt. I den mån man bättre lärt känna
detsamma ha äldre förklaringssätt fått vika för nyare. Ehuru ännu
åtskilliga enskildheter äro gåtfulla och flere vigtiga sidor af
fenomenet äro ofullständigt, ja kanske alls icke kända, tillåter jag mig dock
uttala några tankar rörande fenomenets uppkomst. Jag vågar göra
det så mycket hellre, som liknånde åsigter framstälts äfven på andra
håll, oberoende af förf.
Af alla periodiska dagliga fenomen vid jordytan företer
lufttemperaturens dagliga gång den största likhet med vindhastighetens.
Båda hafva nämligen i regel sina högsta värden strax på
eftermiddagen och sina lägsta under natten. Detta tyder på, att vårt fenomen
i fråga är en direkt verkan af solvärmen. Värmens inflytande på
luften består, som bekant, dels uti att höja dess temperatur dels uti
att utvidga densamma, så att dess täthet eller specifika vigt minskas.
Som det emellertid just är i de lägsta luftlagren, som den dagliga
temperaturvexlingen är störst, så försiggår äfven i samma lager den
största dagliga periodiska förändring i tätheten. En följd häraf blir,
såsom lätt inses, att jemvigtsläget mellan de särskilda luftlagren om
dagen skali vara mycket mindre säkert än om natten. När således
en luftström stryker fram i de öfre luftlagren, skall den varma och
lätta luften närmare jordytan lättare hvirilas upp och dragas med i
rörelsen under dagen, hvilket äfven torde underlättas af jordytans
ojemnheter, än under natten, då samma luft är kallare och tyngre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
